onsdag 26 augusti 2009

Besviken på rättsystemet, eller vad det nu är...

Under tiden jag var i Japan kunde jag inte göra annat än längta tillbaka till Sverige, helt ärligt så gick väldigt mycket av min energi åt att lovprisa den svenska modellen när det kom till allt från skolsystem till valsystem. Sen var det en djup svacka i april när TPB-domen kom, så djup att det resulterade i politiskt engagemang och starta en blogg.

Nu är jag tillbaka i Sverige, detta förlovade land vars välfärd och husisolering jag saknat så innerligt, och ändå känner jag mig återigen besviken på Sverige och dess sätt att handskas med saker och ting.

Antagligen är jag för naiv när jag tänker på Sverige, lite som om Det Lilla Landet Lagom/Det Långa Landet Falukorv/Mellanmjölkens Förlovade Land är lika magiskt som Landet Ingenstans eller Narnia. Allt hemskt hålls utanför Sveriges gränser, alla krig, alla (större) orättvisor...vi värderar människor här, demokrati, frihet, broderskap, jämlikhet...Viva la France! eeh...eller nåt.

Det är klart att man blir besviken när man har så ouppnåeliga visioner om sitt hemland, det är lite som när man inser att ens föräldrar faktiskt är människor och kan göra fel de också. Fast då denna upplevelse fick mig att förstå och komma mina föräldrar närmare så känns det fortfarande som om jag om och om igen får min bild av Sverige som ett underbart land förstört. Jag känner mig mindre och mindre trygg, en del av mitt liv känns otrygg och det obehagskänslan sprider sig ut i resten av livet.

Jag är en goodie-goodie; drack inte innan jag var 18 (utom den där klassfesten i Svartbyn då), har stora problem att köra för fort, kan inte kasta skräp på marken utomhus...att sitta och fundera på om jag bryter mot lagar när jag lever mitt liv så som jag lärt mig det känns jättekonstigt. När statens syn på vad som är rätt går emot vad jag tycker är rätt, hur gör man då? För det är ju ändå staten som bestämmer.

Jag vill tro på Reinfeldt när han säger att han inte ska skicka polisen på en hel generation, jag vill tro att cencurering av internet är något man bara gör i Kina (och Tyskland och Finland och...), jag vill tro att Sverige är bättre än alla andra länder, jag vill tro att vi är banbrytande i rättigheter och frihet...

Jag vill tro...jag vill...det är bara så svårt när jag bevisas fel om och om igen.

/Elin


onsdag 19 augusti 2009

Anonymitet

Det pratas hemskt mycket om anonymitet i debatterna kring och om internet- och integritetspolitiken. Lustigt är att de flesta ser det som en fundamental rättighet att få vara anonym i den fysiska världen samtidigt som inte alls lika många ser det som något naturligt att vara anonym på internet. Det är konstigt, varför skulle anonymiteten, som är så viktig för att kunna upprätthålla yttrandefriheten, tryckfriheten och åsiktsfriheten, plötsligt inte gälla i det medium där människor idag uttrycker sina åsikter som mest. Eller gällde bara dessa friheter när de flesta av oss nöjde oss med att knyta näven i fickan? Har det blivit för många av oss som har en åsikt och faktiskt säger något nu? Blev det för mycket åsikter där mitt i friheten?

Både nu och då går kändisar ut och säger att de tänker sluta blogga för att någon har skrivit en dum kommentar för mycket i deras kommentarfält eller att de har fått hotmail som är omöjliga att spåra. Jonas Gardell har pratat om en ansiktslös pöbel som går till attack genom datorerna och visst förstår jag att det är läskigt att bli hotad och trakaserad, jag har inte ens tänkt dra upp det där med valet om att vara offentlig person för det är inte kul i alla fall...Samtidigt tror jag att, anonymitet eller inte, så skulle vi inte få bort det faktum att folk är otrevligare över internet än vad de är face-to-face. Det är bara naturligt eftersom det är längre mellan mig och den jag skriver till. Nätmobbing är ju ett faktum i dagens samhälle och det går ofta via kanaler där offret känner mobbarna (msn, facebook, alla andra forum...)

Innan jag startade den här bloggen var jag själv nervös att jag skulle försätta mig i situationer där jag skulle vara tvungen att försvara åsikter som jag visserligen hade men som jag inte tänkt över så ingående. För tänk om jag haft fel åsikter? Tänk om jag inte kunde argumentera för min sak? Nu har dock lite av min hybris lagt sig och jag har insett att ni är inte så många som läser här, sen har jag också insett att jag kan försvara det jag faktiskt sitter här och skriver...för att inte tala om att jag har rätt att ändra mig.

Jag försöker att vara anonym på internet så lite som möjligt eftersom jag vill kunna stå för allt jag skriver och det jag inte står för skriver jag inte (det är därför jag skriver mitt namn längst ner på varje post och även i titeln på bloggen). Därför var det där med att ha åsikter ännu läskigare, men jag vill ändå att folk ska veta att det här är jag och det här är vad jag tycker. Samtidigt anser jag inte att psedonymer eller anonyma författare gör något skrivet mindre trovärdigt eller slagkraftigt. Det kan faktiskt vara tvärt om.

Innan jag blev engagaerad i det här med politik (och blogging) så var det för några år sedan stora raballder när en författare bakom ett psedonym, Isabella Lund, som skrev om hur det är att vara eskort i Sverige blev hotad med att få sin identitet röjd. Detta ledde till att författaren helt slutade skriva eftersom författaren ville skydda sina barn från att ha en förälder som fick en horstämpel. Jag är nu glad att se att bloggen är up-and-running igen och att Isabella Lund inte tystades för alltid.

I USA har en domstol tvingat Google att lämna ut uppgifter om en anonym bloggare som hade förolämpat en f.d. Vogge model. Ingen skulle väl säga att det hotade demokratin särskillt mycket att en bloggare fick be om ursäkt för att ha kallat en model för en "skank", men om anonymiteter börjar kunna röjas med hjälp av domstol för en förolämpnings skull, hur länge kan det då inte dröja innan USA:s regering börjar flagga politiska bloggar och kräva uppgifter på dem också? och hur lång tid tar det sen innan det sprider sig? Då är det inte längre frågan om, som i fallet Isabella Lund, en privatperson som hotar med att röja en annan privatpersons identitet utan då blir det frågan om brott mot grundläggande rättigheter.

Samtidigt, mitt i denna klappjakt efter alla som gömmer sig bakom namn som inte är deras egna (...inte ens Lars Kepler fick förbli anonym. Varför brydde sig folk om vem han var?) har mitt universitetet infört anonyma tentor. Jag vet ännu inte hur det funkar eftersom jag inte skrivit någon tenta på detta vis än, men det har något med LiU-kort och sifferkoder att göra. Jag har ingen klarhet i varför detta görs, men antar att det ligger något i att ingen ska kunna påstå sig bli diskrimminerad (av vilken anledning man nu än kan komma på). I den marknadsundersökning jag gjorde igår anser dock ingen av LiU-studenterna att de har blivit diskirminerade på en tenta (i min pool fanns: en norrbottnisk kvinna, en invandrad man och en man från stockholmstrakten, varierat och bra! Nu behöver jag inte läsa kursen i marknadsundersökning.).

För att inte tala om pratet om anonyma CV som diskuteras både nu och då, inte minst på nyheterna. Här anser tydligen det svenska samhället att anonymitet är att föredra, så vad är den egentliga skillnaden mellan att ha ett anonymt CV och vilja skriva saker under psedonymer? Hur skiljer sig anonyma tentor från att jag inte vill att någon ska läsa mina sms? Och varför gör man skilnad på brev och mail? Jäklar vilket liv det skulle bli om folk läste mina brev!

Det där med anonymitet är knivit och har nog fler eggar än någon egentligen kan föreställa sig. För det är dåligt när människor gömmer sig bakom andra namn för att göra någon illa. Samtidigt är det lika dåligt om någon skulle bli diskriminerad för att skriva ut sitt namn på ett CV. Om man inte kan blida oppinion för att man är rädd att bli "märkt" så är det slutet för de demokratiska staterna. Kan man inte lita på källskyddet eller tystnadsplikten för den delen, hur ska vi någonsin kunna lita på något då? Så jag tar hellre anonymitet överallt än på av regeringen utvalda ställen.

Sen till alla som slutar blogga för att kommentarerna blir jobbiga, eller för den sakens skull till alla som bara skriver dumheter för att jäklas vill jag bara citera Knatten på Knappnytt.nu: "Åh nej! En person från internet tycker inte om mig. Mitt liv är förstört. Du, sitt ner, håll käften, och lär dig använda KOMMATECKEN!"

Har jag förrsten sagt att jag har Banhof som leverantör nu?

/Elin

söndag 16 augusti 2009

Hej igen!

Tillbaka i Sverige, tillbaka i verkligheten...Det är dags att ta upp det här igen.

/Elin

måndag 13 juli 2009

Men tänk, att få va' fri...

Jag börjar bli trött på att leta efter fakta, att hitta sidor att länka till för att styrka mina ack så givna argument. Jag börjar bli trött på att det inte verkar leda någonstans och att allt jag gör egentligen är att upprepa vad andra redan har sagt. Helt ärligt, jag börjar bli trött på den här bloggen och den politiska debatten. Så, is this it? Dog Elins politiska intresse i eftersvallningarna av EU-valet när hon insåg att hon var för långt borta och att själva aktivismen i partiet hon gått med i sakta ebbar ut då folk med mer kött på benen pratar om att det är dags att växa upp och sansa sig? Sägas ska väl att jag håller med dem, de skriver bra och övertygande och jag undrar om det var gapigheten som egentligen lockade mig...att stå framför en tank på Himelska fridens torg.

Jag har funderat sen jag skrev sist. På politiken i EU och i Sverige, på alla gånger jag har velat göra skillnad men inte hittat något att fokusera på, alla gånger jag önskat att kvinnorna inte haft rösträtt bara för att jag skulle kunna kämpa för det. Jag har funderat på vad jag ska göra när jag kommer tillbaka till Sverige...och jag har funderat på om jag inte ska klippa naglarna snart (inget metaforiskt alls, utan helt bokstavligt).

Kanske blev den här bloggen bara ytterligare ett utlopp för min hemlängtan?

Så nu har jag tänkt om. Jag ska inte lägga ner bloggen, men jag ska heller inte skriva sakfakta, i alla fall inte som huvudsyfte. Jag ska ta ett steg tillbaka, jag ska fortsätta läsa bloggar och jag ska fortsätta lyssna till debatten. Kanske hitta andra kanaler att delta i den också, men här, på bloggen, kommer jag göra det gör anser mig göra bäst: spåna, reflektera och tänka. Allt utifrån den politiska inriktning som jag hittat och som jag faktiskt står för.

Jag jobbade hela högstadiet med att arbeta bort hela min person, alla åsikter jag någonsin haft och de som blev kvar yttrade jag inte i onödan. Nu har jag under en tid haft för mycket åsikter, för många åsikter och för starka åsikter. Jag behöver hitta en balans, ett eget syfte i debatten...Det kommer, jag tänker inte ge upp det här.

/Elin

fredag 10 juli 2009

Stockholmsprogrammet

Ja, lite snyggt med rubrikerna där inte sant? Halv baktanke med det faktiskt när jag skrev den första och nu har jag till och med gett mig själv tid att läsa om Stockholmsprogrammet och tänkte avsluta den här veckan med att skriva en rad eller två om det.

På onsdag, 15 juli, träffas EU:s justitieministrar i Stockholm...eller jag tror att det är i Stockholm, namnet på programmet verkar ju syfta på det. Lite som Versaillesföredraget, Kobefördraget eller Freden i Roskilde. Justitieministrarna ska i vart fall gå igenom Stockholmsprogrammet för att det senare ska spikas av stats- och regeringscheferna i december.

Stockholmsprogrammet ska, om jag har förtståt det rätt, vara den nya femårsplanen för EU:s polis- och tullsamarbete, straffrättsligt, räddningstjänst och civilrättsligt samarbete, asyl, migration och viseringspolitik. Det ska träda i kraft 2010 och vara till 2014. För stunden är det Haagprogrammet som gäller för EU-länderna (totalt oinsatt i vad Haagprogrammet innebär, men ni kan ju läsa själva).

Saxar här ogenerat från HAX vad som det kommer pratas om:

Några axplock...
  • Ett utökat samarbete mellan EU och USA "in the field of freedom, security and justice".
  • Nationella anti-terroristcenter i alla EU-stater, som skall rapportera in till Bryssel.
  • Alla EU-stater skall dela sin underrättelseinformation med alla andra medlemsländer.
  • Mer, och mer effektiv, "data-mining".
  • Realtidstillgång till uppgifter om till exempel medborgarnas resor, bankaffärer, mobilpositioner, internetanvändning samt till fingeravtryck och porträtt.
  • Effektiviserad övervakning genom aktiv insamling av enskilda medborgares elektroniska fotspår.
  • EU-standardisering av övervakning.
  • EU-harmonisering för att undanröja legala hinder för övervakning och avlyssning.
  • Analys på EU-nivå av matrial från medlemsstaternas övervakning och massavlyssning.
  • En utökad EU-byråkrati för övervakning, avlyssning och analys, kallad SitCen.
Mer utförligt (och med länkar till dokumenten som ligger till grund för Stockholmsprogrammet) skriver Karl Sigfrid i sin blogg. Det är lite text att beta sig igenom, men jag börjar faktiskt se vitsen med att sätta sig in i vad som faktiskt händer i vårt högst styrande organ, tycka vad man vill om EU.

Jag ser inte att det skulle bli helt galet med Stockholmsprogrammet om justitieministrarna tar beslut för att faktiskt skydda den personliga integriteten. Vem vet, kanske kan de ta beslut som helt river upp den franska HADOPI-lagen (Anaïs rapporterar löpande från Frankrike för den som är intresserad) och de svenska FRA- och IPRED-lagarna? Jag hoppas, men tror inte. På något vis känns det inte som om det är i den riktningen som Europa går...Jag kommer fortsätta att se optimistiskt på saken tills domen är inne. Sen är inget i EU hugget i sten...de rev ju upp det där med gurkorna...

/Elin

Stockholm syndrome

Jag har hittat en ny artist som jag gillar, Derek Webb, inte minst för hans sätt att inte kompromissa sin musik för att gå skivbolaget till mötes och hans sätt att marknadsföra hela skivan (skicka ut sina fans på en galen skattjakt för att samla ihop bitar och klipp från sången som skivbolaget inte lät honom ha med på skivan och sedan uppmana dem att lägga upp dem på en sida som man hittade till genom att klicka på osynliga bokstäver på hemsidor osv. Enligt många hade han sett för mycket LOST).

Här är en av låttexterna från albumet Stockholm Syndrome och eftersom albumet släpptes if örrgår finns inga texter ute på internet ännu, så jag ber om ursäkt för eventuella stavningsfel eller bara uppriktiga textmissar:

[Update: Fick hjälp av Doug i kommentarerna, thanks Doug]

Derek Webb - Jena & Jimmy

Jena and Jimmy, they
met at a rally to
bring our boys back from the war.
Jimmy was dancin’, he was
dancin’ like crazy, showin’
no mercy to the dance floor.

Jena was mindin', she was
mindin' her business, she did
not want no company.
'Til Jimmy spotted her like a
lamb to the slaughter,
and he coaxed her over with a martini.

And Jena said:
O-o-o-o-...

She could feel it
hitting her blood stream.
Before she knew it she was
up on his chopping block,
and he was flagging down a taxi.

And Jimmy said:
If you gimme your love,
I’ll give you my love,
[I’ll] give you my love.
Gonna take one kiss to shut you up!
And that'll be enough!

If you gimme your love,
I’ll give you my love,
[I’ll] give you my love.
Gonna kiss your lips to shut you up!

She told him stories of
social injustices and
constitutional rights.
He smirked and turned his head
"Just lighten up," he said, "Baby,
we got all night."

Jena was beautiful
and spoke convincingly;
he listened just like a priest.
His best shot at stopping her was
if he co-opted her, so he
got two more rounds of drinks.

And Jena said:
O-o-o-o-...

Jimmy held her
like an enemy.
Then toasted global peace
and dovetailing interests
as he threw his shot back with a wink

And Jimmy said:
If you gimme your love,
I’ll give you my love,
[I’ll] give you my love.
Gonna take one kiss to shut you up!
And that’ll be enough!

If you gimme your love,
I’ll give you my love,
[I’ll] give you my love.
Gonna kiss your lips to shut you up!


Enligt han som tipsade mig om albumet och artisten handlar den om Jena 6 och amerikan som de båda är är han säkert rätt...men jag känner ändå att den är aktuell i den politik som bedrivs i EU idag och hur politikerna försöker behandla invånarna. Vi måste se till att Jimmy inte får rätt, att det inte bara räcker med en kyss för att få tyst på de röster som finns runt om i Europa som kämpar för att slippa leva i ett övervakningssamhälle.

/Elin

lördag 4 juli 2009

Ordförande i EU

Sverige har tagit över ordförandeskapet i EU från och med 1 juli i år och som jag har skrivit tidigare hoppas jag att den här gången ska kommas ihåg på grund av politiken som förs och inte av demonstrationer som spårar ut och juridiska efterspel som aldrig verkade ta slut. Demonstrationer kommer ordförandeskapet inte bli utan och det vill jag inte heller, men det arbetar aldrig för demonstranternas budskap om de spårar ut. En sak är i alla fall säker, Sverige kommer att krylla av europeiska politiker, från Umeå i norr till Malmö i söder.

Lissabonfördraget har blivit försenat (eller helt satt ur spel?) eftersom Tyskland röstade emot det tidigare under veckan. Jag tänker inte ens låtsas som om jag vet vad fördraget handlar om, det är en av sakerna som står på min lista över saker som jag borde ta och sätta mig in i. Piratpartiet ställer sig dock emot fördraget (även om det skulle innebära ytterligare en pirat i parlamentet).


Piraterna gick till val på att bygga om.

Vi gör något riktigt stort. Vi bygger om, tillsammans. Vi bygger om till kunskapssamhället. Sverige, Europa och världen, i den ordningen.

Vi bygger om.

Vi bygger om våra medborgarrätter. Vi bygger om medborgarrätterna och friheterna på nätet. Vi bygger upp civilisationen igen. Vi återbygger de rättigheter som våra mödrar och fäder kämpade, blödde och dog för.

Och vi gör det med stolthet.


Så vi får väl hoppas på att Sverige är klart i tid för första ministermötet i EU. För de som är lite osäkra på att det går att följa den här ordningen (inte minst med situationen i Iran och ett telekompaket som verkar vara närmare att tas i bruk än vad IPRED- och FRA-lagarna verkar vara att upplösas) kan man alltid titta in här, på We Rebuild.EU. Jag får alltid känslan av att jag är mitt i ett gammalt dataspel när jag kikar in där.

Sverige som EU-ordförande var det. Det mesta man kan tänka sig vilja veta om Sveriges ordförandeskap på riksdagens upplysningssida om EU. Det är en helt okej sida faktiskt pedagogisk, informativ (om det är den här informationen man letar efter) och med fina bilder (ärligt talat, jämfört med LiU:s hemsida är alla sidor fantastiska).

Nå, jag vet faktiskt inte vad jag ville med det här inlägget mer än att uppmana folk att inte slänga gatstenar i år...fast ingen av mina tre trogna läsare känns som sten-kastar-typen. Så istället för att fortsätta ska jag laga hamburgare för fira 4 juli!

/Elin

fredag 3 juli 2009

Låg fildelningsprocent i Japan

Hittade en länk i någon blogg (måste börja skriva upp, börjar få så dåligt minne) om att det inte fildelas så mycket i Japan. Visserligen ökar den och antalet japaner som fildelar är fler än befolkningen i Stockholm, men 3,5% av internetpopulationen (som jag inte riktigt vet vad det innebär) är ändå väldigt lite.

Jag visste ingenting om hur lagarna kring fildelning i Japan ser ut och har fått min enda information från Jessica som sa att när de blev runtvisade på skolan blev de tillsagda att inte ladda ner saker på skolans datorer eftersom det var olagligt, utan att istället göra det hemma...det var så han som visade runt dem gjorde. Nere på anslagstavlan där jag bor står också en notering om att ifall vi laddar ner så "kan det hända" att de stänger av vår uppkoppling. Nerladdningsklimatet ser alltså ut lite som i Sverige Pre-IPRED...det är förbjudet, men ingen kommer gå över bäcken för att stoppa en när det finns riktiga brott att bekämpa (som att cykla med mp3-spelare...).

Jag funderade en stund på hur detta kunde komma sig, inte minst när biofilmer ofta kommer på bio i Japan samtidigt som de kommer på DVD i USA (ja typ), sen kom jag på en mycket trolig anledning: möjligheterna att hyra musik och film i Japan är många gånger bättre i Japan än i Sverige. Det är nästan gratis (350 yen för en vecka på relativt nya filmer hos videobutiken nära oss) och även om det sägs att skivor KAN förstöras om man bränner av dem till datorn så har ingen utav mina skivor pajat ännu. Inte en enda. Snabbt, enkelt och antagligen inte olagligt.

Idé att testa även i Sverige och resten av världen?

/Elin

Lite japanska artiklar för den som känner sig busig

Söker fortfarande efter artikeln som skulle handla om Christian EngströmYomiuri Shimbuns hemsida. Hittar inte denna, vilket får mig att tro att det antingen är frågan om en helt annan tidning eller att de inte publicerar såna "småsaker" i webupplagan (den engelska webupplagan publicerar till exempel inte ens hälften av vad den japanska publicerar).

Istället hittade jag i morse Japans rapporteringar om TPB, allt från turerna till rättegången till försäljningen nu i dagarna. Eftersom jag är på väg till skolan (eller egentligen på frukost) har jag inte haft tid att översätta mer än rubrikerna än så länge, men ni kan ju kanske roa er med resten om ni känner för det.

Svenska The Pirate Bay köps, 1 juli 2009
The Pirate Bays fyra grundare överklagar den fällande domen, 21 april 2009
Grundarna till det svenska The Pirate Bay döms, 20 april 2009
Svenska The Pirate Bay målet undersöks, anklagelser tas bort, 18 februari 2009

Inte 100%-iga översättningar, men japansk rubriksättning är, om än mer exakt än Aftonbladets, så är den otroligt svår att översätta till vettig svenska. Som intressant detalj kan nämnas att ordet som används i den översta rubriken för det jag väljer att översättas som "köps" (även då det är ett substantiv) kan också betyda korruption...japaner är lustiga när de sätter rubriker.

/Elin

tisdag 30 juni 2009

Färdigseglat i Piratbukten?

Jag fick en länk skickad till mig för en stund sedan vars rubrik fick mig att höja på ögonbrynen: The Pirate Bay sold to software company, goes legal och skriva "I don't belive that until I read it in their blog" på msn utan att ens läsa artikelln innan jag klickade mig in på TPB för att kunna de-bunka det rakt av. Ack så fel jag hade.

Nu sitter jag här och bara känner. Det är många i bloggosfären som är arga och känner sig svikna, många som uttrycker oro och antagligen ännu fler som, liksom jag, är fyllda med en känsla av "Hoppsan... vad... nudå?" när det faktiskt är bekräftat och inget galet rykte.

Nyheten gör mig märkligt ledsen. Det är samma märkliga känsla av "tomhet" (i brist på bättre ord) som jag hade när jag läst ut sista Harry Potter-boken. Något känns stängt, ett stort kapitell är avslutat. Det här kan lätt bli det mest nostalgiska och sentimentala inläggen någonsin i den här bloggen, men jag ska försöka låta bli.

Det är svårt att hålla sig från klyschor som "the end of an era" och liknande. Jag klandrar inte killarna, få har väl fått ta så mycket personlig skit för något som så många har bidragit till? Men samtidigt känner jag mig som sagt ledsen och förvånande vilsen. Sen jag flyttade till Internet har TPB varit där, inte så stora förändringar, bara lite här och lite där...intressanta loggor att klicka på och pinsamt många nyheter har nått mig via sidan. Jag litar på informationen som kommer därifrån på samma sätt som jag litar på filerna jag tar del av därifrån. Idiotin med svensk kvalité ni vet...gud vad jag är löjlig emellanåt.

Rent fildelningsmässigt struntar jag i TPB, tittar på streamade kinesiska sidor för det mesta nu mer ('cause once you're hook on thoes chines subs...) och det finns otaliga andra sidor. TPB var inte fildelning för mig, TPB var en anledning att vara stolt för att jag var svensk. Det låter väldigt överdramatiserat, men testa själv att vara utlandssvensk i en grupp där 70% använder TPB dagligen...klart som f*n att man sträcker lite på sig. Kanske var det därför jag var så arg när domen i spectrial kom? Så arg att jag startade en blogg och blev politiskt engagerad. Det är en av de där sakerna som i historien om mitt liv kommer att ligga på samma nivå som beslutet att plugga japanska.

TPB var social olydnad! En svensks sista chans att knyta handen i fickan samtidigt som de satte sig upp mot etablisemanget. De har gått i täten för en helt ny teknik och sätt att se på kultur och media. För detta har de fått ta smällar för en halv generation, men bara fortsatt med idoga nya projekt, aldrig sena att reagera. Nu tror jag inte att de personligen kommer att sluta, men TPB kommer inte längre att kunna vara fönstret ut mot världen som det varit och lite rädd är jag att de nya ägarna inte kommer att kunna leva upp till namnet...för det är stora skor att fylla.

Något djupt inne i min själ önskar att detta är ett enormt practical joke, för då vore det episkt.

We are all still The Pirate Bay, right? Right? Right!

/Elin

(Talet gick ganska bra förresten)

måndag 29 juni 2009

私の国の変な法律

Idag ska jag hålla ett kort tal på japanska om FRA-lagen. Med min väldigt begränsade japanska ser en förenklad beskrivning av FRA ut så här:

私はスウェーデン人です。スウェーデンは世界の中で一番いい国だと思っていました。でも最近はそうは思いません。もちろん、スウェーデンはまだ大好きです(ほとんどスウェーデン語かもしれません?)けど、一番いい国かどうか分からなくなってきました。
  この間スウェーデンの政府は新しい法律を一つ作りました。FRAという法律です。FRAという法律は政府がスウェーデン人全員のメールを読むことと電話の会話を聞くことを許します。今までは、警察だけがそれをすることを許されていました。前は有罪が証明されていましたが今は無罪が証明されるという感じがします。
 政府がFRAを発表した時多くスウェーデ人は「だめだ!」と言ったけど、政府は「あっ!秘密がないひとは心配しませんね。」と言いました。スウェーデン人は「そうじゃないよ!秘密は自分だけのものだ!政府に教えるものじゃない!」と言いました。政府は「あなたたはテロリストです。」と言いました。もちろんスウェーデン人は「私たちはテロリストなんかじゃない。」と言ったけど、政府にとってはみながテロリストです。ですから、国民のすべてをいつも監視する必要があると考えます。
 今、何かを言ったら、政府は「どうしてテロリズムを戦わないんですか。」と聞きます。どのように答えたらいいんでしょうか。これはとても怖いと思います。もちろんテロリストを守りたくないです。テロリズムと戦わなければなりませんけどスウェーデンの政府の人は正しくないと思います。
 テロリストはバカではありません。政府はメールを読むと新しいコミュニケーション方法を作ります。つまり、政府は普通な人のメールだけ読みます。
 政府はいつも国民のものを知ったら人々は政府を恐れるようになります。そうなったら、政府を批評できなくなり、政治家に悪いことを言いたかでも新聞に何も書けません。
 これは一番悪い将来です、知っていますけど、どうやってチャンスを手に入れますか。政府を批評できるは国主国の基本だと思います。それを守ることは一番大切だと思います。

Ganska förenklat, antagligen inte helt korrekt (men det är lite svårt när man får saker rättade och inte kan säga exakt vad meningar formuleras om till), men det är bara en skoluppgift och inget stort politiskt tal. Jag ska dock ha lila på mig idag!

/Elin

fredag 26 juni 2009

He just went home.

Vilket är förklaringen i Men in Black runt konspirationsteorin att Elvis fortfarande lever. Tydligen så sägs det att den Michael Jackson som dog i förrgår inte var den riktiga utan att den riktiga Michael Jackson dog för flera år sedan.

Min främsta källa för nyheter är bloggar och min främsta källa för bloggar är Piratpartiets hemsida, vilket kan göra min inhämtning av information lite vriden men det är jag full medveten om. Johan sa någon gång "Nej just det, du får dina nyheter från partiet.", något som lät så läskigt att jag började läsa nättidningar igen! Till och med en japansk en: Yomiuri shimbun (eftersom Christian Engström (PP) ska vara med i en intervju där). Tittar under internationellt och under politik. Idag hittade jag detta under politik-fliken. Really?
Update:
efter att ha tagit mig igenom lite mer än bara de första kanjina så ser jag att det kanske passade lite ändå då.

Nyheten om Jacksons död hittade jag dock i en politiskt väldigt obunden blogg: Blåggeri och koseri. Det är förresten också min främsta recensent av Kirunafestivalen som går av stapeln nu i helgen.

Det här var stora nyheten idag förresten (Michael Jacksons död, inte Kirunafestivalen) och vi pratade om det en lång stund innan lektionen började (och en bra stund efter att lektionen började också eftersom vi försökte använda det som argument att slippa quizet). Tillsist sa Andrea: "Isn't it kind of fun that we have been talking about how stupid it is that the newspapers wrote so much about the swine flue...and now we're sitting here talking about Michael Jackson's death as if it was the biggest thing that had happend since we came to Japan?"

Vi sa inget mer i den saken efter det.

/Elin

torsdag 25 juni 2009

Blandar man blått och rött blir det lila

Jag känner att jag blir mindre och mindre insatt i Piratpartiets politik och förfarande ju längre från valet vi kommer. Även om jag för bara några timmar sedan var studsande glad för att jag skrivit en kommentar i Christian Engströms blogg och fått ett svar...Det var väl inte så mycket för att jag fått ett svar på en bloggkommentar utan för att jag än en gång var inspirerad av hur partiet fungerar. Politiker känns inte alls lika främmande längre, i alla fall inte de i Piratpartiet och kanske är det huvudanledningen till att jag fortfarande håller fokus...det är nästan rekordtid faktiskt när det kommer till mig.

Jag skrev att jag blev varm i bröstet när valet av grupp öppnades som tråd på pratiets forum, även om jag är ganska säker på att det inte vägdes in så mycket när beslutet tillsist fattades. På samma sätt får jag en känsla om av att pratiets ledning bryr sig om även oss som inte är på plats, vi som inte befinner oss i Stockholm när allt händer, vi som kanske vill men inte kan alla gånger, då Rick Falkvinge lägger upp det här inlägget på sin blogg tre minuter efter att presskonferensen ska ha börjat.

Gröna, blåa, röda, vita, rosen...jag har ingen som helst aning om vad de olika grupperna står för mer än vad man möjligen kan utläsa från deras färger. Tiden, orken och lusten att läsa in sig på EU-grupper har inte funnits (framförallt inte de två sista) och jag litar på att styrelsen har gjort ett bra beslut även om Klara tyckte att det sköttes lite sisådär...Jag lärde en amerikan här uttrycket "barnsjukdomar" (eller "child diseases") i en diskussion om EMU:s många mynt här om dagen och jag tror att det är lite samma sak här. Det är inte lätt att gå från ett litet parti i skymundan till att plötsligt vara Sveriges till medlemsantalet tredje största och ha en plats i EU-parlamentet. "Växtvärk" är ett ord som används flitigt av bloggarna i partiet.

Samtidigt som det Klara beskriver kanske inte låter som det bästa sättet att driva något alls på, så är jag väldigt säker på att det är just det som får mig att le lite när jag sitter här på andra sidan jorden och kan vara minst lika delaktig som om jag varit i Linköping (lustigt, varför skrev jag inte Boden?)...Piratpartiet sköts ungefär som jag sköter mina studier...på gott och ont. Jag möter en organisation som jag kan lita på eftersom jag handlar likadant, även om jag vet att det inte är det optimala.

Och eftersom jag hade tänkt skriva om att Christian Engström och Piratpartiet har valt att gå med i den gröna gruppen (precis som de sa innan valet, sluta påstå att man köper grisen i säcken era sura gammelåpolitiker!) men det blev något helt annat lämnar jag ordet till HAX och Piratpariets pressida istället.

/Elin

Uppdate: Och tydligen skickades Ricks bloggpost ut till alla medlemmar efter att presskonferensen var klar också.

IPRED in action!

Solna tingsrätt beslutade att ePhone var tvugna att lämna ut en av sina kunders ip-adressen efter att fem ljudboksförlag hade anmält ip-adressen (? är det så det funkar?) bara några timmar efter att lagen trätt i kraft. ePhone har vägrat göra detta eftersom de inte anser att någon kan bevisa att det är kunden som står på abonemanget som utfört de olagliga handlingarna och de anser att det strider mot EG-rätten och Europakonventionens regler om skydd för privatlivet. Solna tingsrätt tyckte dock inte att detta var gilltiga argument och kl 11 idag offentliggjordes domen.

ePhone har till den 16 juli att överklaga och kommenterar själva domen i ett pressmeddelande på sin hemsida.

IPRED har haft sin första tur i rättssalarna och upphovsrättsindustrin stod som segrare.

Jag tycker det är starkt av ePhone att driva sina kunders integritet till domstol och jag tycker det är småläskigt att de första IPRED-anmälningarna kom bara timmar efter att lagen klubbats igenom. Borde inte det betyda att de hade samlat denna infromation redan tidigare? Friendly neighbors i alla ära och det är ju bra att man håller koll på varandra så att grannens båt inte kan bli stulen från hans tomt mitt i den ljusa Norrbottensnatten...men någon måtta!

Blir det inte som att ta lagen i egna händer? Även om man har en lag som tillåter det?

/Elin

onsdag 24 juni 2009

Årets bästa norge-historia

En kille i Söderhamn (aka "31-åringen" i sann svensk kvällspressanda) har åtalats för att ha länkat till en hockeymatch på Canal+ :s hemsida som tydligen bara var för betalade kunder. Dock hade jag inte tänkt skriva om det här, för jag kände inte för att vara på dåligt humör idag. Vill ni veta mer kan ni klicka här (mm...legitim länk) och läsa de upprörda tankarna och klicka på alla länkar! Go carzy! Länka vidare!

Nej istället tänker jag berätta om Nordens hopp för stunden: Norge!

Sen 2006 har en advokatfirma fått tillåtelse att jaga fildelare i Norge. Hur detta sköttes vet jag inte, inte heller vad det fick för konsekvenser men så var det i alla fall. De samlade på IP-adresser och identifierade dessa med hjälp av polisen för musik- och filmbranschens fördel.

I förrgår nekade dock den norska datainspektionen (Datatilsynet) att förlänga detta tillstånd och från och med då blev det inte tillåtet att samla IP-adresser från misstänka fildelare. Motståndarna till beslutet låter precis som anti-priatbyrån i Sverige, vilka idag skulle fröjdas då Sverige nu inte längre är tolerantast mot fildelare i Europa (det var länge sen vi var det, men det har ju varit ett argument).

Om detta inte är tillräckligt för att göra dig på bra humör kan du alltid läsa Aftenposten eller Dagbladet, det är få saker som gör, i alla fall mig, så glad som att läsa norska eller danska högt för mig själv (ärligt talat har jag svårt att förstå det om jag inte hör hur det låter). Observera också vilka ENORMA foton där är.

/Elin

söndag 21 juni 2009

Svenskt pressmeddelande om tysk pirat

Nu så, nu har midsommardimmorna lättat i Sverige och jag kan lägga upp ett svenska pressmeddelanden om det som hänt i Tyskland. Så ni som inte orkat beta er igenom tyskan eller Google translates dåliga svenska så kan ni läsa och klicka vidare på länkarna här.

/Elin

Uppdatering: Fler länkar på svenska rörande lagen och Tauss
.

lördag 20 juni 2009

Alternativt sätt att få in pirater i riksdagen

Jag vet inte riktigt hur det gick till, återigen är min tyska lite knacklig (men så glad jag blev när jag efter lite högläsning för mig själv kom på vad "heute" var för något).

Den tyska SPD-politikern Jörg Tauss har i alla fall gått ut och sagt att han nu mer är medlem i Piratenpartei Deuchtland. Ifall han får sitta kvar i riksdagen (ja men du kan ju komma på ett bra sätt att få in Bundestag i en svensk mening) återstår väl att se. Han går med i PP för att han är upprörd över hur hans eget parti (tyska socialdemokraterna) har hanterat frågan med det nya lagförslaget som röstades igenom.

Den som är bättre än mig på tyska kan läsa vad som egentligen händer i det tyska pressmeddelandet från Piratenparteis hemsida.

Men det här kanske vore något? Vad sägs om att svenska Piratpartiet börjar konvertera redan sittande riksdasledarmöter? Fast då var det ju det där med partipiskorna som viner och far åt alla håll...

Heja Tyskland säger jag dock! 34 dagar kvar till valet...kämpa på med namninsamlingarna.

/Elin

Einigkeit und recht und humjumdidum

I Tyskland har man nu bestämt att lägga nätneutraliteten åt sidan i sin kamp mot barnpornografi på internet. Om man surfar in på en sida med barnporr i Tyskland ska man nu mer mötas av en röd stopp-skylt. Vad det kommer tjäna till ser jag inte, om sidan i sig blockas eller om man kan klicka sig runt den i alla fall...för min tyska är dålig (Google-translates tyska också), de engelska artiklarna är inte så uttömmande och mina vanliga källor har inte vaknat från midsommardimman ännu antar jag.

(Herregud, betyder det att jag måste ha egna åsikter nu?!)

Tyska piratpartiet manar till demonstrationer idag, lördag, kl 12 (visst har de en söt logga förresten?) och tänker inte finna sig i att man gör detta mot internet i Tyskland. Så jag återkommer med lite uppdateringar när de berättar vad de har gjort idag.

Annars tycker jag att regeringarna genom Europa använder elaka tjuvknep för sina nya internetlagar, när man säger att man gör saker för att stoppa terrorism blir det genast svårare att argumentera emot och ifall man som tyska regeringen säger att de gör det för att motarbeta barnpornografi...då vet i alla fall inte jag vad jag ska säga.

Terroristargumentet bemöter man lätt med att terrorister inte är dumma och nya lagar som bevakar gemene man inte kommer att försvåra deras liv nämnvärt. Ge dem två veckor så har de nya sätt att kommunicera på och vips så är det bara Herr och Fru Svensson och deras fyra barn som bevakas.

Barnporrargumentet gör det nästan ont i mig att argumentera emot och jag tänker inte hävda att de är smarta och kommer att hitta andra vägar att göra det på (även om de kommer göra det). Att säga att det är okej att censurera en del av internet gör dock att det i längden blir lättare att censurera andra delar av internet. Först är det barnpornografi, sen är det sidor där man kan köpa droger, sen är det sidor där man pratar politik, sen är det bilder på Berlinmuren, gaskamrar och Göteborgskravallerna (lite beroende på land då).

Einigkeit und recht und FREIHEIT!

/Elin

fredag 19 juni 2009

Nu Sverige igen.

Det är nu lite mer än 1 år sedan FRA-lagen klubbades igenom. Vid den tiden hade jag väldigt få tankar om det här, även om jag inser att jag fortfarande befann mig i Sverige då. Jag tror att jag nöjde mig med ett "Aja, det går aldrig igenom på riktigt, det är ju Sverige..." innan jag tog bilen till Sunderbyn för att jobba.

Därför är jag inte heller rätt person att se tillbaka på det här året och det som hänt med Sverige och integritetspolitiken sen dess. Som tur var finns det ju andra i bloggosfären som kan titta tillbaka på hur i alla fall några av turerna kring FRA-lagen gått.

För att fira minnet av den här händelsen bestämde sig (s), (v) och (mp) att gå ut med en alldeles ny motion rörande FRA-lagen. Handen på hjärtat så har jag inte läst motionen, men igen, det finns ju många andra i bloggosfären som har gjort det. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro, men det känns lite som tidigt röstfiskande från det vänstra blocket. Å andra sidan har jag ingenting emot det, de röda har större chans att vinna valet än Piratpartiet har och om detta faktiskt är något mer än bara ett sätt att stjäla röster från och smutskasta alliansen så tycker jag det låter bra.

Sen hann jag inte med att läsa att många av svenska nättidningar påstod att IPRED-lagen var satt ur spel (vilket underbart sätt att fira midsommar och FRA-lagens årsdag, så säg?) innan de togs bort på grund av felaktig information. IPRED-lagen är tyvärr inte alls satt ur spel med domslutet som togs i regeringsrätten: IP-adresser är en personuppgift, men IPRED har tillåtelse att bryta mot den delen av personuppgiftslagen ändå, så det spelar inte så stor roll.

Å andra sidan så verkar svenska folket inte bry sig så jättemycket i det där med IPRED i alla fall eftersom fildelningen, trots sommaren, ökar igen. Hade någon någonsin trott att det skulle ha långvarig verkan?

Glad midsommar allihop!
/Elin

torsdag 18 juni 2009

Mellanösterns senaste dödsoffer: Internet

Igår hade jag inte tid och idag har jag inte heller tid, men jag förde en diskussion med Weston idag utanför den nyöppnade kinarestaurangen vid campus och plötsligt kom jag på något, nu vet jag varför människor är så rädda för internet. Jag kom också på vitsen med att jag skriver den här bloggen: inte för att jag tror att jag har något nytt att komma med eller för att jag tror att det jag skriver här når ut till någon stor grupp av människor...jag skriver här för att den här bloggen går ut till er, en handfull människor (med min mamma och pappa som trognaste läsare) som jag bryr mig om och som jag vill ska veta vad som händer i frågor jag tycker är viktiga.

Med det sagt, nu mer vet jag varför vissa människor är rädda för internet.

Marcin de Kaminski skriver i sin blogg att i Iran finns varken demokrati eller internet efter att i stort sett alla sociala media har stängts ner som resultat av den iranska befolkningens protester kring (det påstådda) valfusket där den sittande presidenten Mahmoud Ahmadinejad skulle ha vunnit igen.

Irans befolkning tänker nämligen inte sitta tysta och låta det här ske, de tänker inte tillåta valfusk som underminerar deras demokrati. Förr var det inte det lättaste att på kort tid mobilisera stora grupper av människor: idag finns internet. På mycket kort tid kan man nå ut till alla människor i landet, eller hela världen om man vill det, idéer kan spridas lika fort som man kan plita ner det på sitt tangentbord och trycka på send.

Självklart är det läskigt för någon som vill regera utan att bry sig om vad folket tycker.

Inte minst när det inte hände fort nog så att informationen hann komma utanför landets gränser, för helt plötsligt är det inte bara den egna befolkningen man ska försöka tysta ner utan det är hela interet! Människor som bor i länder där man uppskattar demokrati och åsiktsfrihet och vars regeringar inte kommer att stänga av Twitter, mailar, bloggar och annat bara för att skydda dem.

Självklart är det läskigt när människor i andra länder så aktivt försöka hjälpa landet invånare att sätta sig upp mot ett förtryckande samhälle. Jag skulle också tycka det var läskigt med internet om jag ville bli diktator.

Det var länge sedan jag hade möjlighet att skriva det här men jag är hemskt stolt över att vara svensk i dagarna. Inte för att Sverige är ett så underbart land där något sånt här aldrig skulle hända (för jag börjar tvivla på det faktiskt), utan för att i Sverige finns det människor som bryr sig, i Sverige finns det människor som engagerar sig, i Sverige (och utanför Sverige) finns det människor som kämpar, inte bara för internet utan för människor och deras rätt!

Badlands Hyena skriver (i ett f.ö. mycket trevligt inlägg):

På ena sidan: Henrik Pontén som iklädd läderjacka tränger sig in hos folk och hotar med att bryta in dörren, på andra sidan: The Pirate Bay som hjälper förtryckta människor som kämpar för frihet att få fram sin röst.

Igen, vem är det som ska i fängelse? Och varför?

I rymden kanske ingen kan höra dig skrika, men på intenet kan alla höra dig skrika...och skriken tystnar inte utan ekar vidare. Internet glömmer heller aldrig.

/Elin

lördag 13 juni 2009

Snabbspolat!

Hittade idag två bloggposter som förklarar det här med Piratpartiets utveckling och regeringens handlande i integritetsfrågor i mycket hög fart och med koncentrerat innehåll. Först har vi pre-EU-valet och sedan har vi post-EU-valet. Rolig läsning och jag orkar inte skriva något själv här idag.

/Elin

torsdag 11 juni 2009

Varm känsla i bröstet

får jag förresten när jag tittar in i Piratpartiets forum (som jag ännu inte skrivit ett endaste inlägg i) och hittar en tråd som heter "Vilken partigrupp vill vi gå med i?" startad av ingen mindre än Christian Engström (vår pirat i EU-parlamentet).

Jag vet inte hur smidigt det är, jag vet inte hur ärligt det är (men jag tror på det till 110%) och jag vet inte vart det leder...men jag får en varm känsla i bröstet och den tänker jag ta med mig i säng när jag ska sova om någon timme.

/Elin

Göteborgskravallerna i repris?

Sverige blir snart ordförande i EU!

Kommer ni ihåg vad som hände förra gången? Jag tycker att bilderna är jätteläskiga och om det inte var för att man kände igen vissa platser och att det stod på svenska på skyltarna hade jag trott att det varit någon annanstans, för sånt där händer inte i Sverige. Kravallpolis, schäfrar, bränder, förstörelse, mobbar...I Sverige knyter vi handen i fickan och uttrycker inte vårt missnöje på det här viset. Kanske borde vi ta upp handen oftare?

Vad som händer den här gången får framtiden utvisa...det är ju alltid så det är, men jag hoppas att vi kan hålla det mer städat den här gången, annars kanske vi inte får vara med och dela på den där ordförandeklubban längre (fast det är väl dit det lutar ändå om jag har förstått det rätt?) och det vore synd om det berodde på att vi i Sverige inte kunde demonstrera på ett städat sätt.

Det franska ordförandeskapet slutar med att man inte kan enas om telekompaketet och att Sarkozys lag (också kallad HADOPI-lagen) blir nedskjuten i den franska författningsdomstolen, även om regeringen inte ger sig.

Det betyder att det svenska ordförandeskappet kommer att börja med telekompaketet. Inte sant? Skönt att ha en pirat där då, inte sant? Inte minst då man inte ens verkar ha rätten att glädjas över något i mer än två minuter i den här världen, goda nyheter har kortare livslängd än datorerna vi sitter vid! Jag läste om att HADOPI-lagen var dödad tre timmar innan det kom upp att den franska regeringen tänkte bråka vidare.

Vad kan vi vänta oss av ännu ett år som ordförandeland i Sverige? Det finns ju utan tvekan en stark rörelse i landet som inte är rädda att visa sitt missnöje när regeringen får för sig att begränsa och skära i internet och medborgarnas intigriet. Därför har jag svårt att tro att detta ordförandeår skulle slippa demonstrationer om nu telekompaketet faktiskt blir första frågan på dagordningen (eller om det blir den andra, eller tredje, eller fjärde eller...). Det gäller dock bara att stanna där, att inte gå längre...framförallt om de skulle bära Piratpartiets fanor. Det finns brushuvudet och rötägg i alla grupper, men det vore en ytterst dålig grej om det urartade till kravaller även denna gång.

/Elin

måndag 8 juni 2009

Kort lycka.

Så, nya tag och allt sånt ni vet... jag hade tänkt ta en liten stund och bara gå omkring och le här i Japan och på frågan varför jag var så "genki"skulle jag svara: "We have a pirate in the EU parlament." Väldigt många av utbytesstudenterna här är insatta i det där med TPB-domen och svenska Piratpartiet. Även amerikanare har satt sig in i Piratpartiets chanser att nå EU-parlamentet.

"So, you look genki this morning..."
"Yes! I've been up since 4 a.m."
"But...why?"
"Whale wake...eeh...election wake...Europe voted yestarday!"
"Wake?"
"Yea...?"
"As for dead people wake?"
"You don't say that in English?"
"...no..."
"What do you call it then? When you sit and wait for the result of the election?"
"...yea...nothing? We don't do that..." ((yea...right...))
"Okay...anyway, that was what I did...and we won! Or...nor won...but got a spot in the parlament!"
"This is not the Pirate party right?"
"YES! :D"
"Realy? Cool!"

Jag var genki, jag spread the word, pratade med européer, uppmanade tyskar att gå med i deras Piratparti...sen kommer jag hem och läser:

Guardia di Finanza slog till mot Embassy of Piracy i Venedig
Tingsrätten: Piratdomaren inte jävig

En dag...en endaste liten dag...kunde man inte få det? Kunde man inte få vara äckligt genki i en endaste liten fjuttig skitdag?! Tur att jag inte for hem förrän 8...

Som sista sak för ikväll, som fick mig att dra lite på munnen är dock att 4chan tänker trolla den Kinesiska regeringen! Så bäst att man aktar sig i Europa, vill ju inte bli som Kina och få 4chan efter sig.


We have met the enemy and he is us
- från alltid lika underbara xkcd.com

/Elin

Stapeldiagram!

Så här blev alltså "slutresultatet" då det är ett distrikt kvar att räkna. Jag antar att det är brevrösterna som får komma in imorgon också eftersom valet skedde på en söndag:

I Norrbotten var Socialdemokraterna föga överraskande största parti, det är de väl alltid om man inte tittar på Bodens senaste kommunval då vi istället beslöt att hissa Pride-flaggan och bilda regnbågsallians. Intressant att se att Vänstern fick så många röster i senaste EU-valet, antar att PP och Sossarna tog de rösterna i år.


/Elin - kaffe is needed

söndag 7 juni 2009

Ensam men glad

Nu tänkte jag avrunda det här, innan inlägget är färdigskrivet kommer resultatet vara färdigt. Nu är 5611 räknade och Piratpartiet har 7,1 % fortfarande.

Från Göteborgs valvaka hör jag att många ska bada i Poseidon-fontänen och många jublar så fort Piratpartiet nämns. Från svt hör jag inte så mycket alls eftersom badande planerat och de spelar "We are pirates" i olika versioner. Jaja, fick ju höra det mesta av valvakan i alla fall.

Det är förresten ganska intressant, på Piratpartiets hemsida står "Vi sänder därför själva på Piratpartiet LIVE! från våra valvakor, under devisen "Don't like the media? BE the media!". Man ska inte behöva slå på TVn för att delta i valfesten!"

Trots allt motstånd till "gammelmedia" och trots många kastade glåpord så är det ändå svt:s valvaka som ger information till Piratpartiets valvakor. Som sagt...det är intressant och OJ nu kom Maud in i mina högtalare igen. Det var ju en liten chock.

5623...jag börjar bli trött.

IRC la av var 15 minut ungefär, så jag slutade försöka...omdömet för IRC blir annars att det är lite som aftonbladets chatt i början på 90-talet när jag tog mina första vinglande steg på internet.

Christian Engström verkar ha blivit Piratparitets sändebud i Bryssel, det var förstanamnet också för de som inte visste det...och nu börjar de spela Pirates of the Internet. Ja, det känns som om man hade kunnat ha roligare valvakor om man varit i Sverige. Frågan kvarstår ju dock om jag varit intresserad om jag varit i Sverige.

Ett stort tack till Elina och Mats som hållit mig sällskap under de här timmarna. Hade nog totalt lackat ur (alternativt kännt mig ännu mer malplacerad och ensam) om jag varit tvungen att sitta så här själv. Antagligen hade jag gett upp vid 6.

Ingen är kvar på valvakan i Göteborg längre, alla badar i fontänen tror jag. Men jag tänker inte byta stream, för då kanske jag tappar allt ljud. Verkar vara fler människor i Stockholm...inte lika många som vill bada i fontäner där.

Nu stängde de av sändningen från Göteborg. Jag hatar dem. Rick Flakvinge skulle just komma till svt! I Stockholm spelar de också Pirates of the Internet. Ovärt! Får kolla på det på annat vis senare antar jag.

5 kvar...och inget ljud...Jag kan nog klämma in två timmars sömn till...för där stängde även Stockholm ner sin sänding. Tack och hej! Ett mandat till Piratpartiet och:

"Enligt Valmyndighetens valsimulator kommer ett av de två "extra" mandaten som Sverige kommer att få om Lissabonfördraget ratificeras att tillfalla Piratpartiet."

Hurra!

/Elin 06:41

Det olydiga valet

En ung liten förståesigpåare kallade EU-valet just för ett olydigt val, ett val då svenskarna passar på att rösta på missnöjespartier och liksom prova sig på att inte rösta på samma saker som de alltid annars röstar på.

Jag kan ju inte säga att jag inte tror han har rätt (alla valresultat än så länge har ju visat på just detta, om det inte var så hade Junilistan varit i riksdagen), men det låter väldigt roligt och gulligt att kalla ett val för olydigt. Organiserad civil olydnad. Svenskens uppror mot etablissemanget... rösta annorlunda i ett annat val. Gulligt...och lite tragiskt...

I Umeå var det 9,6 % på PP, 11,6 % på Junilistan och...5,7 % på M hehe...

/Elin

Bloggens andra prognos

Efter 4853 räknade är det 7,1% och 1 mandat.

/Elin

Första prognos!

Så, efter 3094 av 564 valdistrikt räknade har PP 7,0% det är ett mandat.

Ska jag sova nu?

Valdeltagandet är lite över 40%, även om EU:s går nedåt.

/Elin

Tekniska problem

Jag är ju lite dum i huvudet som har klivit upp så här tidigt. Inte minst då jag visste att det kommer dröja till 5 innan de första resultaten egentligen kommer in.

Jag har tekniska problem, först att komma in i IRC-kanalen och sedan skrällar svt-play återigen med att inte lyckas med att förmedla ljud till sin bild. Så jag lyssnar på svt:s valvaka via en livestreamning från PP:s valvaka i Göteborg. Det känns...värt.

...och där blev jag frånkopplad från IRC också. Nu blir jag less! Stannar uppe till 5, kollar första resultatet och sedan går jag och lägger mig igen.

Jäklaskitteknik!

(men enligt svt.se skulle PP ha 7,4 % nu weee)

/Elin

lördag 6 juni 2009

7 juni 2009

Så har den börjat, den första valdagen som jag faktiskt varit intresserad av. Visserligen är det länge, länge kvar till dess valurnorna öppnar hemma i Sverige, men det känns ändå lite speciellt så där. Ja ni vet...som när man har stannat uppe för länge den 23:e december och man vet att rent formellt har julafton börjat, men egentligen så börjar det inte förrän man vaknar upp igen.

Jag vill inte svära på det, men det är stor chans att vi små vilsna pirater här i Japan är de första piraterna som får uppleva valdagen. Känna på den. Fundera kring den (eller ja, det är väl bara jag som gör sånt).

Som en sista (eller kanske näst sista) skrivelse innan valet vill jag tipsa om den här bloggen, framförallt för artikeln den är länkad till i början (och för att Cedric ska subba youtube-klippet i slutet). De polisanmäler folk i Frankrike för att de bloggar negativt om landets politiker. Hon kallade en minister en lögnare och nu är hon kallad på förhör. Vad för typ av samhälle är det Sarkozy har drivit fram? Vad är det för samhälle Bodström försöker få oss att leva i?

Dagens boktips kan förresten få bli V för Vendetta, som visar upp ett storebrorssamhälle som jag inte tror att någon av oss än kan föreställa sig. Filmen visar inte ens nästan upp hur begränsade, övervakade och påpassade folket är (annars är det en bra filmatisering tycker jag, men det verkar jag vara ensam om då till och med författaren tyckte att filmmanuset var så uselt att han vägrade se filmen). Boken börjar 1996, men började skrivas 1981...jag vill inte att vi ska ha nått till bokens 1996 om 15 år. Då är Rick Falkvinges framtidsvision trevligare, även om jag tyckte den lät allt för euroforisk.

Idag är det valdag, nästa natt är det valvaka, som jag som sagt tänker följa via PPs egna webbchatt där det är valvaka för alla oss som inte kan ta oss till lokalerna (skriv /join #valvaka för att hamna i rätt kanal om ni vill göra mig sällskap).

Remember, remember the 7th of june...

Jag vet, rimmar dåligt, men låt oss ändå göra det här till en dag att minnas, en dag då vi bröt med gammalt, med dåliga vanor och med konstiga förbud. Låt 7 juni bli dagen då allt vänder.

Remember, remember the 7th of june...

Ingen fara, Internet glömmer aldrig. Internet glömmer aldrig vad gammelpolitikerna gjort mot det. Remember, remember att gå och rösta nu alla ni som inte gjort det än! Rösta mot övervakningen! Rösta Pirat!



/Elin

Om idag är gul och blå, låt imorgon bli lila!

Så, jag är inte så datateknisk av mig och lyckas inte ändra i lay outens HTML-kod så att hela baneren syns, men om ni vill se hela kan ni klicka er till Sagor från Livbåten, där jag hittat koden från första början. Vill ni inte se hela baneren borde ni gå in ändå och rösta på det 10 bästa (roligaste) anledningarna till att rösta Pirat i morgon!

På grund av mina ekonomiska bekymmer igår pratade jag en hel del med mina föräldar över Skype (varför har någon överhuvudtaget telefon längre? When come to think about it...varför stämmer inte hela världens telefontillverkare Skype?), och fick höra att någon hade kommenterat att de inte tyckte att Piratpartiet syntes nu inför valet. Svaret som mina föräldrar då gett (vågar inte längre säga om det var mamma eller pappa) var att Piratpartiet syntes där deras väljare fanns: på internet. Det vet partiet om och därför uppmanas det till kampanj där, i kombination med bristande resurser. Ett mycket klokt svar i kombination med att Piratpartiet inte blir inbjudna till de offentliga debatterna.

Men det är på internet piraterna finns, det är på internet kampanjerna drivs, det är på internet som informationen utbyts, det är på internet man får veta allt först...

Det är på internet Piratpartiet syns och det är för internet och den personliga intigritetens skull som Piratpartiet behövs! Må hända är det en generationsfråga och må hända kommer min generation vara den första och sista som lever på internet, men vore det inte bättre om vi bygger något nytt och än mer fantastiskt på internets axlar snarare än överger det och blir flyktningar eftersom regeringarna runt om i världen har startat krig på internet?

I övermorgon, japansk tid, ska jag kasta mig in i en ny upplevelse här på internet, jag ska vara med på en valvaka över IRC, även om jag har dugga kl 10:30 sedan.

Kan jag från Japan så kan ni i Sverige!

Rösta i EU-valet. EU-politik är också politik. Jag röstar Pirat.

/Elin

fredag 5 juni 2009

Vad händer efter 7 juni?

Jag vet inte hur det känns hemma i Sverige, men här från andra sidan jordklotet ökar förväntningar, irritationer och frustrationer ju närmare valdagen vi kommer. Jag håller mig så uppdaterad jag kan och orkar (åter igen börjar det falla för mycket information över mig) och har till och med äntligen börjat läsa lite andra källor än de från bloggande pirater. Det känns som om det kan ge en lite större helheltsbild, något som allt för många verkar sakna inför det här valet.

Jag blir ledsen över smutskastningen som sker inom valrörelserna, tjuvknep och baktal. Från alla håll, vare sig det är privatpersoner eller hela partier som ställer sig bakom. I min naivitet (och Gud ska veta att jag har mycket av den varan) trodde jag att Sverige var förskonat från den typen av valkampanjer. I min naivitet tror jag väldigt mycket bra som Sverige som inte allt visar sig vara sant och jag blir lika besviken varje gång jag måste bli "mer vuxen" och inse att det är samma skit där som på många andra ställen.

Så vad händer efter valdagen? Helt ärligt så vet jag inte. Det känns som om allt skulle ta slut, antingen så vinner vi och får ett, kanske två mandat i EU eller så förlorar vi och då kommer de etablerade partierna att gnugga det i ansiktet på oss en stund medan vi slickar våra sår och börjar skrika högre igen.

Om vi vinner, om vi tar mandat, vad gör vi sen? Vad händer sen? För mig känns valdagen som en stundande julafton eller kanske studentdagen, en dag till vilken alla förväntningar byggs upp, så mycket som ska ordnas och fixas för att sedan nå sitt klimax under en ynka liten dag...och efter det finns tystnad (eller juldagen och studentbalen). Det tar en stund att landa, att hämta nya krafter igen. Att omvärdera situationen utifrån nya förutsättningar och sedan starta om...det är ett helt år till nästa julafton (och om man är flitig, bara 3-5 år till nästa examensdag).

Kommer bloggarna tystnad när det inte finns mer att direkt rapportera om? När det inte finns något så konkret att slåss för? Eller kommer det att fortsätta i takt med att nya versioner och kompromisser av dåliga lagar drivs igenom om och om igen? Hur många pirater kommer gå tillbaka till sina respektive partier inför kommande riksdagsval?

Idag ska jag köpa lila kläder på UniQlo att ha på söndag...inte för att någon ser det, inte för att någon i Japan bryr sig. Ingen utom lilla, naiva Jag som hoppas och tror på ett bättre Sverige, ett Sverige med röda stugor med vita knutar. Ett Sverige där vi faktiskt är så mjäkiga och politiskt korrekta att vi inte ens kan fira vår nationaldag utan att fundera på om vi uppfattas som nationalistiska och rasistiska, men samtidigt är starka nog att stå emot påtryckningar från omvärlden.

Ingen utom lilla naiva Jag.

/Elin

torsdag 4 juni 2009

Därför EU, en japan berättar

Det uppmanas till röstskolk av EU-motståndare och jag läste för ett tag sedan (två veckor kanske, så jag kan inte hitta bloggen igen) en blogg av en kille som inte hade tänkt rösta i EU-valet eftersom Sverige bara har 2,4% av mandaten (18 st om man räknar i hela människor). Hans argument att han inte ville lämna över makten till Tyskland, Storbritannien, Italien och Frankrike som har flest mandat.

Jag tror att vi kommer vara kvar i EU fram till den dagen det rasar samman som Romarriket, visst, det är aldrig fel att kämpa emot om det nu är det man tycker, men att inte rösta känns inte som rätt väg. Om vi bara har 18 mandat av de 736 som finns...är det inte ännu viktigare då att det är rätt personer med rätt åsikter som sitter på dessa 18 platser? För ett val med lågt valdeltagande kommer inte få Sverige ur unionen.

När jag var lite (1995 när vi gick med i EU) var jag emot EU. Som jag var emot EU! Jag visste ingenting om någonting men jag var emot! Mina föräldrar var inte jätteengagerade (som jag märkte i alla fall) och mormor hade bara klistermärken som sa "JA! till Europa" så det var inget kul. Idag är min mer upplysta åsikt att det bästa måste göras av situationen, för jag tror som sagt inte att vi har möjlighet att lämna unionen, eller om det ens vore det bästa för oss i dagsläget (varför har NATO övningar i Norr- och Västerbotten förresten?). Att bara gnälla hjälper ingen och irriterar bara alla runt omkring, då tycker jag faktiskt det är bättre att göra som Junilistan eller Folkrörelsen Nej till EU.

Idag, på en annars mycket tråkig lektion, fick jag ett till argument för EU-medlemskap (mer än att gilla läget alltså), nämligen att världen ser oss som EU. Världen bryr sig väldigt lite om Sverige faktiskt, hur gärna vi kanske vill tro annat (ingen vet vem Astrid Lindgren är, jag är ledsen) och när man i Japan pratar om ekonomi pratar man om tre aktörer: Japan (så klart), USA och EU. Länder utanför EU finns inte i Europa när det kommer till modeller och tänk, nästan så att länder utanför EMU inte ens räknas.

I (östra) Asien funderas det på en liknande union för att på riktigt kunna konkurrera med EU och USA, men inte minst bristen på demokrati i Kina sätter käppar i hjulen för dem (att prata om ett samarbete med Nordkorea var tydligen för tabubelagt för att ens dra upp). Intressant var också att vår lärare sa att det skulle vara svårt för Japan, Kina och Korea att samarbeta eftersom de har krigat mot varandra under 1900-talet. Vi var fem européer som tittade på varandra och log då...och två amerikaner som skrattade högt och sa att det var ett bevis på att EU (inte Europa) var mer utvecklat än Östasinen...det föll inte i god jord.

Så, slutsatts mayhapps?

I världen är Europa på väg att förlora sin existens, "Europa" håller på att bli synonymt med "EU" på samma sätt som "Amerika" mer eller mindre är synonymt med "USA". Det kan verka obetydligt, men är det något jag har lärt mig under det här året så är det ordens kraft och betydelse. Vi vill inte vara utanför "Europa".

Eftersom vi då är med i EU, varför inte rösta och göra det bästa av läget? Kommer fel människor till Bryssel blir det kanske ännu värre.

/Elin

onsdag 3 juni 2009

Den kinesiska modellen

I morgon är det 20-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg. För mig och många andra som är född i slutet på 80-talet är hela massakern reducerad till den här bilden:

En ensam man mot fyra stridsvagnar och få vet vem han var eller vad som hände med honom. Den kinesiska regeringen säger inget och det skulle inte förvåna mig om de inte längre vet vad som hände med honom efter att han togs därifrån av säkerhetsvakter. Jag har ingen aning om varför studenterna protesterade på Himmelska fridens torg i juni 1989.

En kvalificerad gissning (och lite tittande på Wikipedia såklart) berättar att studenterna demonstrerade för ökad demokrati, minskad korruption och erkännande av sin egna oberoende studentrörelse. Låter som bra protestgrunder tycker jag! För att fira deras kamp och för att hedra alla som blev dödade så stänger Kina ner ett stort antal internetsidor. Allt för nationens säkerhet kan tänkas, vore ju tragiskt om något liknande skulle hända igen.

Västvärlden upprörs! Odemokratiskt, det är vad det är!

Ändå skickar musikbranschen ut hotbrev till internetleverantörer som säger att de ska ta till med hårdhandskarna om inte internetleverantörerna stänger av vissa sidor (som torrent siter och andra platser där man kan ladda hem upphovsrättskyddat material).

Börjar vi inte klyva hårstrån nu? Hur ska vi kunna bestämma vilka sidor som är okej att blockera och vilka som inte är okej att blockera? Är det mer demokratiskt om ett kommersiellt bolag, med hjälp av påtryckningar, får leverantörer att sluta leverera vissa tjänster än ifall en regering (demokratiskt tillsatt eller ej!)?

Jag tror inget europeiskt lands regering sitter och filar på hur de ska kunna bli mer lika Kina, men man ska inte kasta sten i glashus, även om det kanske bara rör sig om smågrus än så länge. Snart kommer någon råka få med en större sten och då trillar hela huset ner över oss och vi blir spetsade av glasbitar!

/Elin

tisdag 2 juni 2009

Några läsvärda länkar bara

Jag kan inte säga att jag har så mycket annat att göra, men idag är jag trött och det är för många bloggar att plöja igenom och jag börjar samtidigt att fundera på när jag läste en tidning som inte var länkad från en blogg senast.

Dock tänkte jag dela med mig av dessa två länkar eftersom det var trevlig läsning. Den första handlar om upphovsrätt och patent sett ur en uppfinnares ögon
och den andra är finska YLE som berättar (på svenska) om att även Finland nu har ett Piratparti. Grattis och välkomna!

I dagarna har också Advace Patrol släppt en skiva enbart via TPB, vilket tydligen är andra gången de gör det och en idé jag tycker är hemskt kul...framförallt eftersom deras skivbolag gjort dem till målsägare i TPB-rättegången. Läs mer och klicka vidare härifrån...eller bara ta den här artikelln från DN.se.

Glöm inte heller bort att Sharing is Caring och att det är blodbrist i Sverige just nu.

/Elin

lördag 30 maj 2009

Allmänna funderingar

Jag har lånat sju böcker från internet idag. Visserligen inte från ett bibliotek utan från TPB, men det kommer i slutändan att gå på ett ut eftersom jag har för lite plats på min HD för att kunna spara det någon längre stund. Sen att jag redan har köpt hela bokserien men lämnat den i Sverige, eller att mina småsyskon har varsitt exemplar av den svenska versionen...tja, jag vet inte var för det skulle vara viktigt att nämna.

Fast annars borde jag kunna ladda ner LotR med gott samvete och spara tills jag kommer hem till mina fyra versioner av serien, men jag har ingen användning av de böckerna just nu. Om de inte vore på japanska, för det vore så tufft om min femte upplaga var på japanska.

Jag har börjat köpa Lars Winnerbäcks skivor, eller snarare, jag har fått mamma att göra det åt mig. Kommer det att göra mina tidigare nedladdningar lagliga? För då kommer jag ju teoretiskt sett ha kunnat bränna in dem själv...vilket väl fortfarande är lagligt? Till min glädje spelar han också in en ny skiva <3

Här kommer något flummigt:
En artist som gör "kristen" musik via ett "kristet" skivbolag i Nashville, Tennessee (tydligen är det en av de där amerikanska städer som de inte kan säga utan att lägga till staten), får inte släppa sin skiva (som ironsikt nog heter Stockholm Syndrome) för att den skulle vara för provokativt. Tydligen har artisten skrivit på ett helt dumt kontrakt och sedan titta på för mycket Lost för nu har han skickat ut sina fans över hela Nashville för att samla små snuttar av låtarna för att sedan lägga upp på en hemsida (som man tydligen kommer till via många klick åt alla hår) och själva lägga ihop dem till låtarna och också skivan. Så ja, antingen har han skrivit på världens sämsta kontrakt med sitt skivbolag som inte låter honom släppa skivan i den form han vill eller låter honom bryta kontraktet och släppa den någon annanstans...eller så är han bara ett marknadsförsingsgeni.

Anledningen till flummigheten är att jag inte kommer ihåg vad bandet hette så jag kan inte hitta länkarna.

Var på skalan för brott mot upphovsrätten kommer fanfiction? Framförallt av så kända saker som LotR, Harry Potter, Vänner, the O.C., Naruto och diverse...bara människor som bott under stenar skulle ju tro att personen som skrivit skapat figuerarna utan disclaimer. Ja, jag är fruktansvärt less på alla disclaimers på youtube! "I don't own anyting, the clips are owned by Disney and the song is Beatles - Penny Lane" Seriöst? Jag trodde att det var en 17-åring från Belgien som hade ritat allt själv OCH skrivit och sjungit Penny Lane. Ge folk lite cred! De flesta är inte dumma i huvudet...."Denna video kommer med ljudspår som inte har godkänts av WMG. Ljudet är avstängt." WMG? vem är det och varför tar de musiken?

Google svarade och avslutet på denna röriga post dröjde.

I dagsläget önskar jag att jag kunde säga något annat än "Det handlar om mer än bara nedladdning", för det gör ju det. Problemet är bara att (nästan) alla skumma lagar som kommit på sista tiden runt om i Europa har med nedladdningen att göra och man faller lätt tillbaka till att försvara teknik. Det är som jag skrivit tidigare, saker görs bara när folk förlorar pengar.

/Elin

onsdag 27 maj 2009

De många frågorna om enfrågepartier

Eller ja, egentligen kan man väl sammanfatta det i två frågor:

  1. Varför har ni ingen annan politik? Som i planer för skola, sjukvård, människohandel....
  2. Varför stödjer du ett enfrågeparti?
Om jag har förstått det rätt, så hade MP inte jättemycket till heltäckande politik när de kom in i riksdagen första gången. Sverige hade folkomröstning om kärnkraftens vara eller icke vara, Tjernobyl sprängdes och sälar. Miljöfrågor var viktiga, de var på allas läppar. De etablerade partierna hade ingen ordentlig dagordning när det kom till detta, men MP hade det!

Nu är de lika permanenta i riksdagen som riktiga maskrosor i gräsmattan, de lyssnade på min gamla församlingspräst som inför ett sommarlov uppmanade oss att gå ut och vara som maskrosor! För hur mycket folk försöker utrota dem och förtrycka dem så kommer de alltid tillbaka, först varje vår och sist varje höst!

MP hade miljöfrågorna! Och som de hade miljöfrågorna! Riksdagens minsta parti, men det hindrade dem inte från att göra transportmöjligheterna i norra Sverige nästan omöjliga med sin höga bensinskatt.

Alltså:

1. Piratpartiet har kanske inte så brett spektrum (eller vänta här nu...sist jag tittade var internet inte så smalt...), men som de har integritetsfrågorna! Ingen tror att Piratpartiet kommer att få majoritet i EU-valet. Inte ens den mest optimistiska undersökningen har sagt något som ens liknar det. Riksdagsvalet ligger en bit in i framtiden och om den kan vi inte sia, men ingen tror nog att Piratpartiet kommer att få ensam majoritet så att de kan bilda regering helt själva där heller.

Så vad gör det att de inte har en 10-års plan för hur man ska skära ner på skolan? Det har med säkerhet de partier som bildar nästa regering, men vem vet...kanske kan Piratpartiet komma in i riksdagen? Kanske ser nästa regeringen fördelen med att bilda koalitionsregering med Piratpartiet och då kanske Piratpartiet kan höja bensinskatten! .........eller sätta käppar i hjulet för FRA-lagen eller vad som nu komma vara ekvivalent med bensinskatten i integritetsfrågor 2010.

Därför har Piratpartiet "bara" en fråga, det är för att vi litar på att de andra partierna faktiskt kan ta hand om det andra, så tar Piraterna hand om det som de inte riktigt har koll på än.

2. Nu har jag glömt frågan...Just ja, varför jag stödjer ett enfrågeparti.
Jag är en lat och bekväm människa. Det är lättare att tråka ut mig än fascinera mig och att sätta sig in i politiken har alltid varit ett sånt där onödigt ont som jag försökt göra inför alla riksdagsval jag röstat i (läs: riksdagsvalet 2006). Ändå finner jag att jag förlorar min rösträtt när jag kvällen innan valet tänker "Om Blått parti vinner i Parlamentet så röstar jag på moderaterna, annars röstar jag på sossarna". Att sätta sig in i en fråga är lättare än att sätta sig in i ett helt partiprogram.

Sen köper jag inte argumentet "men du behöver ju inte hålla med i hela partiprogrammet för att rösta på partiet", det känns fel att rösta på ett parti som verkligen håller mitt spår när det kommer till skolpolitik men vars åsikter om statligt vs. privatisering går stick i stäv med vad jag tycker. Då tycker folk att man ska välja den fråga som är viktigast för en själv och rösta efter vem som har bäst åsikter i det fallet.

Så det har jag gjort nu! Jag har röstat Pirat eftersom det är integritetsfrågor som är viktiga för mig. Jag valde ett parti som hade bästa åsikterna i frågan jag bryr mig om och till på köpet har de inga frågor som går stick i stäv med något annat jag tycker! Kan det bli bättre? Jag väljer något bra, utan att få något dåligt på köpet. Det är som att köpa en tidning utan att få en dålig testprodukt av linsvätsk (jag har ju inte ens linser!).

Läs förresten också gärna Enligt min Humla, om hur det brinner i hans trapphus.

/Elin

(och jag säger inte att MP inte har miljöfrågor längre...jag har faktiskt ingen aning om deras miljöpolitik.)

Begreppet "Pirat"


Jag, pirat. Jag vet inte jag, här i Japanlandet är jag mer viking påstås det. Visste ni förresten att det japanska ordet för buffé (och/eller smörgåsbord) är baikingu? Antagligen bara jag som varit där för länge som tycker det verkligen låter som "viking", fast med engelskt uttal. Det är därifrån ordet kommer i alla fall.

Jag, pirat. Den brittiske författaren Samuel Taylor Coleridge ska ha sagt att "ingen människa är pirat om inte hans samtid enats om att kalla honom det". Vare sig han sa det eller inte, så är det bra sagt. Ingen människa är pirat om ine hans samtid enats om att kalla honom det. Under antiken terroriserades Medelhavet av skepp som plundrade handelsskepp mellan de grekiska öarna, pirater. Efter Romarikets fall växte städer upp i norra Afrika vilka nästan var fristäder för plundrare och deras skepp, pirater. Soldaterna i korstågen hade emellanåt svårt att ta sig ner till Det heliga landet eftersom de stoppades av muslimska skepp, pirater. Samtidigt hade människorna i norra Europa kommit att bli rädda för långbåtar med randiga segel som inte alltid hade goda intentioner på sina resor, pirater?

Nej just det, våra förfäder är vikingar, inte pirater. Eller?

Jag, pirat. Indiens kust härjades och brittiska skepp sänktes under kollonisationstiden, pirater. Kina, Japan och Korea har bråkat om vattnet däremellan sen de upptäckte varandra...skulle inte förvåna mig om varenda pirat hade kaparbrev på det havet.

Jag, pirat. Piraterna i Karibien. Urbilden av alla pirater. Hatten, pappegojan, sanden, palmerna, skattkistor, skattkartor...Johnny Depp. Yo-ho, yo-ho a pirate's life for me. I got a jar of dirt.

De kallar oss pirater, säger Rick Falkvinge, Piratpartiets grundare och partiledare, men inte bara de (etablissemanget, de etablerade partierna, regeringen, de vuxna, ta det som passar bäst för dig) kallar oss för pirater. Vi kallar oss också för pirater.

Vi kallar oss pirater, för det spelar ingen roll om de lägger ett negativt ord på oss. Det enda det skulle kunna leda till att de blir räddare. Oroligare. Som skeppen på haven som inte visste om det var ett piratskepp de mötte eller inte. Vi kallar oss inte pirater för att Ja, piratkopiering är kul! Vi kallar oss pirater för att de ska känna igen oss, för att de ska veta att vi inte bryr oss att de kallar oss för pirater. Deras ord tappar verkan.

Jag, pirat.
/Elin

tisdag 26 maj 2009

Mine, mine, mine, mine, mine, mine


Jag har funderat på upphovsrätten. Liksom i alla frågor här i världen är det pengar som styr intresset för, ja, allt. Det är ett tragiskt drag i den mänskliga naturen, and it's not funny beacause it's true. Det är bara sant. Visst finns det människor vars intresse inte styrs av pengar och visst finns det andra bakomliggande motiv för mycket...men i slutändan kommer allt ner till pengar ändå. Om man har dem, eller om man inte har dem.

Det är samma sak i väldigt mycket av den här debatten också. Tyvärr. Jag känner mig lite för dåligt påläst för att hävda fakta och säkerhet, men mycket av allt ståhej i den här karusellen började för att folk ansåg sig förlora pengar. Frankrikes avstängande av användare till exempel grundar sig på olaglig nedladdning av coppyright-skyddat material, samma sak med IPRED-lagen.

På Piratpartiets hemsida finns en FAQ-del där de vanligaste frågorna som jag kan tänka mig man möter som piratpartist finns besvarade (blir inte så ofta utfrågade om hur artister ska få betalt eller om jag inte vill fånga terrorister eftersom jag befinner mig i ett land där europeisk politik är så gott som oväsentlig). Frågor om upphovsrätt, upphovsrätt, upphovsrätt, patent, upphovsrätt...osv...En av de första sakerna jag gjorde innan jag gick med var att jag faktiskt läste igenom dessa svar bara för att se om jag höll med i åtminstone dessa frågor. Jag är medlem, gissa resultatet av läsningen.

Jag har funderat på upphovsrätten och undrat varför alla artister (och vad folk nu kallar sig) är så upprörda. Det är ju så många som säger att de gör allt för konsten och för att underhålla och för att folk ska få ta del av...det går samtidigt emot uttalande om att saker stjäls och att de inte får betalt. Om det bara är för konsten, om det bara är för att få dela med sig...spelar det där med pengar någon roll?

Nu tror jag dock att jag har kommit på det, de har inte läst Piratpartiets FAQ-del. För många som är emot att upphovsrätten avskaffas tror jag inte bryr sig om pengar så mycket som det påstås. Jag tror inte att det de är rätta att man skäl är pengar, jag tror det är att de är rädda att man stjäl verk. Verk som man har lagt ner sin själ och hjärta i. Stjäl för att kalla det sitt eget.

Det skulle jag också vara rädd för. Jag skriver, jämnt, ibland för mycket och vid fel tillfällen och jag skulle bli vansinnig om någon tog mina karaktärer och säger att det var deras. Nu pratar vi inte fanfiction, jag skulle bli rörd till tårar om någon skrev fanfic från det jag skriver, men ni vet...

Den delen av upphovsrätten, rätten att kalla något sitt eget och sätta sitt namn på det, vill inte Piratpartiet ta bort. Det är den andra delen de vill ändra på, att släppa verket fritt efter 5 år istället för 70 år. Så take a chill-pill (för att prata 90-talska), ditt kommer att för bli ditt, fler kommer bara kunna ta del av det lättare...och är det inte meningen med allt ändå?

Det är också pengarna och att så många artister går ut och gnäller i media (ja!) som gör att folk överlag tror att det här bara handlar om nedladdning, att det bara handlar om piratkoppiering. Det är där fokus har hamnat. Det är långt ifrån hela bilden, men nu är inlägget redan för långt så jag tar det i morgon.

Läs dock gärna Cynism om missförstånden rörande upphovsrättslinjen i Piratpartiet.

/Elin