Jag vet inte hur det känns hemma i Sverige, men här från andra sidan jordklotet ökar förväntningar, irritationer och frustrationer ju närmare valdagen vi kommer. Jag håller mig så uppdaterad jag kan och orkar (åter igen börjar det falla för mycket information över mig) och har till och med äntligen börjat läsa lite andra källor än de från bloggande pirater. Det känns som om det kan ge en lite större helheltsbild, något som allt för många verkar sakna inför det här valet.
Jag blir ledsen över smutskastningen som sker inom valrörelserna, tjuvknep och baktal. Från alla håll, vare sig det är privatpersoner eller hela partier som ställer sig bakom. I min naivitet (och Gud ska veta att jag har mycket av den varan) trodde jag att Sverige var förskonat från den typen av valkampanjer. I min naivitet tror jag väldigt mycket bra som Sverige som inte allt visar sig vara sant och jag blir lika besviken varje gång jag måste bli "mer vuxen" och inse att det är samma skit där som på många andra ställen.
Så vad händer efter valdagen? Helt ärligt så vet jag inte. Det känns som om allt skulle ta slut, antingen så vinner vi och får ett, kanske två mandat i EU eller så förlorar vi och då kommer de etablerade partierna att gnugga det i ansiktet på oss en stund medan vi slickar våra sår och börjar skrika högre igen.
Om vi vinner, om vi tar mandat, vad gör vi sen? Vad händer sen? För mig känns valdagen som en stundande julafton eller kanske studentdagen, en dag till vilken alla förväntningar byggs upp, så mycket som ska ordnas och fixas för att sedan nå sitt klimax under en ynka liten dag...och efter det finns tystnad (eller juldagen och studentbalen). Det tar en stund att landa, att hämta nya krafter igen. Att omvärdera situationen utifrån nya förutsättningar och sedan starta om...det är ett helt år till nästa julafton (och om man är flitig, bara 3-5 år till nästa examensdag).
Kommer bloggarna tystnad när det inte finns mer att direkt rapportera om? När det inte finns något så konkret att slåss för? Eller kommer det att fortsätta i takt med att nya versioner och kompromisser av dåliga lagar drivs igenom om och om igen? Hur många pirater kommer gå tillbaka till sina respektive partier inför kommande riksdagsval?
Idag ska jag köpa lila kläder på UniQlo att ha på söndag...inte för att någon ser det, inte för att någon i Japan bryr sig. Ingen utom lilla, naiva Jag som hoppas och tror på ett bättre Sverige, ett Sverige med röda stugor med vita knutar. Ett Sverige där vi faktiskt är så mjäkiga och politiskt korrekta att vi inte ens kan fira vår nationaldag utan att fundera på om vi uppfattas som nationalistiska och rasistiska, men samtidigt är starka nog att stå emot påtryckningar från omvärlden.
Ingen utom lilla naiva Jag.
/Elin
Jag blir ledsen över smutskastningen som sker inom valrörelserna, tjuvknep och baktal. Från alla håll, vare sig det är privatpersoner eller hela partier som ställer sig bakom. I min naivitet (och Gud ska veta att jag har mycket av den varan) trodde jag att Sverige var förskonat från den typen av valkampanjer. I min naivitet tror jag väldigt mycket bra som Sverige som inte allt visar sig vara sant och jag blir lika besviken varje gång jag måste bli "mer vuxen" och inse att det är samma skit där som på många andra ställen.
Så vad händer efter valdagen? Helt ärligt så vet jag inte. Det känns som om allt skulle ta slut, antingen så vinner vi och får ett, kanske två mandat i EU eller så förlorar vi och då kommer de etablerade partierna att gnugga det i ansiktet på oss en stund medan vi slickar våra sår och börjar skrika högre igen.
Om vi vinner, om vi tar mandat, vad gör vi sen? Vad händer sen? För mig känns valdagen som en stundande julafton eller kanske studentdagen, en dag till vilken alla förväntningar byggs upp, så mycket som ska ordnas och fixas för att sedan nå sitt klimax under en ynka liten dag...och efter det finns tystnad (eller juldagen och studentbalen). Det tar en stund att landa, att hämta nya krafter igen. Att omvärdera situationen utifrån nya förutsättningar och sedan starta om...det är ett helt år till nästa julafton (och om man är flitig, bara 3-5 år till nästa examensdag).
Kommer bloggarna tystnad när det inte finns mer att direkt rapportera om? När det inte finns något så konkret att slåss för? Eller kommer det att fortsätta i takt med att nya versioner och kompromisser av dåliga lagar drivs igenom om och om igen? Hur många pirater kommer gå tillbaka till sina respektive partier inför kommande riksdagsval?
Idag ska jag köpa lila kläder på UniQlo att ha på söndag...inte för att någon ser det, inte för att någon i Japan bryr sig. Ingen utom lilla, naiva Jag som hoppas och tror på ett bättre Sverige, ett Sverige med röda stugor med vita knutar. Ett Sverige där vi faktiskt är så mjäkiga och politiskt korrekta att vi inte ens kan fira vår nationaldag utan att fundera på om vi uppfattas som nationalistiska och rasistiska, men samtidigt är starka nog att stå emot påtryckningar från omvärlden.
Ingen utom lilla naiva Jag.
/Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar