Så, jag bestämde mig för att skapa en ny blogg. Varför, kan man ju undra, men det var helt enkelt för att den andra började bli för plottrad med saker som egentligen inte hörde hemma där. Läser man texten som finns under rubriken på den bloggen så står det "Tankar och skildringar från ett utbytesår vid Chiba University" inte "Tankar och skildringar kring Elins nyfunna politiska engagemang", så var sak på sin plats ね?
Vi får se hur länge den håller igång, hur mycket jag klarar av att underhålla två bloggar samtidigt, men just nu känns det här som en bra lösning. I dagsläget vill jag inte att någon av dem ska behöva stryka på foten för den andra.
Jag blev indragen via fildelningsdebatten och TPB-domen som så många andra och jag tror att det är därför många tror att Piratpartiet är ett enfrågeparti, eftersom partiet fick sin första stora mediauppmärksamhet i samband med raiden mot TPB och sedan en andra gång vid rättegången och domslutet mot TPB. Jag vet inte vad jag trodde, jag var bara arg just då.
Nu har jag tänkt, funderat och läst (det ryms mycket dötid på 8 kvm) och även om ilskan och det första upprördheten över att fyra människor dömts till fängelse för något jag bidragit till så finns det kvar en känsla av hjälplöshet och frustration över vart världen, min värld - internet, är på väg. Skyddat privatliv, fri kunskap och delad kultur känns som tre (eller sex kanske?) viktiga slagord och något värt att kämpa för! Så det gör jag.
/Elin
Vi får se hur länge den håller igång, hur mycket jag klarar av att underhålla två bloggar samtidigt, men just nu känns det här som en bra lösning. I dagsläget vill jag inte att någon av dem ska behöva stryka på foten för den andra.
Jag blev indragen via fildelningsdebatten och TPB-domen som så många andra och jag tror att det är därför många tror att Piratpartiet är ett enfrågeparti, eftersom partiet fick sin första stora mediauppmärksamhet i samband med raiden mot TPB och sedan en andra gång vid rättegången och domslutet mot TPB. Jag vet inte vad jag trodde, jag var bara arg just då.
Nu har jag tänkt, funderat och läst (det ryms mycket dötid på 8 kvm) och även om ilskan och det första upprördheten över att fyra människor dömts till fängelse för något jag bidragit till så finns det kvar en känsla av hjälplöshet och frustration över vart världen, min värld - internet, är på väg. Skyddat privatliv, fri kunskap och delad kultur känns som tre (eller sex kanske?) viktiga slagord och något värt att kämpa för! Så det gör jag.
/Elin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar