Tekniska problem

Jag är ju lite dum i huvudet som har klivit upp så här tidigt. Inte minst då jag visste att det kommer dröja till 5 innan de första resultaten egentligen kommer in.

Jag har tekniska problem, först att komma in i IRC-kanalen och sedan skrällar svt-play återigen med att inte lyckas med att förmedla ljud till sin bild. Så jag lyssnar på svt:s valvaka via en livestreamning från PP:s valvaka i Göteborg. Det känns...värt.

...och där blev jag frånkopplad från IRC också. Nu blir jag less! Stannar uppe till 5, kollar första resultatet och sedan går jag och lägger mig igen.

Jäklaskitteknik!

(men enligt svt.se skulle PP ha 7,4 % nu weee)

/Elin

7 juni 2009

Så har den börjat, den första valdagen som jag faktiskt varit intresserad av. Visserligen är det länge, länge kvar till dess valurnorna öppnar hemma i Sverige, men det känns ändå lite speciellt så där. Ja ni vet...som när man har stannat uppe för länge den 23:e december och man vet att rent formellt har julafton börjat, men egentligen så börjar det inte förrän man vaknar upp igen.

Jag vill inte svära på det, men det är stor chans att vi små vilsna pirater här i Japan är de första piraterna som får uppleva valdagen. Känna på den. Fundera kring den (eller ja, det är väl bara jag som gör sånt).

Som en sista (eller kanske näst sista) skrivelse innan valet vill jag tipsa om den här bloggen, framförallt för artikeln den är länkad till i början (och för att Cedric ska subba youtube-klippet i slutet). De polisanmäler folk i Frankrike för att de bloggar negativt om landets politiker. Hon kallade en minister en lögnare och nu är hon kallad på förhör. Vad för typ av samhälle är det Sarkozy har drivit fram? Vad är det för samhälle Bodström försöker få oss att leva i?

Dagens boktips kan förresten få bli V för Vendetta, som visar upp ett storebrorssamhälle som jag inte tror att någon av oss än kan föreställa sig. Filmen visar inte ens nästan upp hur begränsade, övervakade och påpassade folket är (annars är det en bra filmatisering tycker jag, men det verkar jag vara ensam om då till och med författaren tyckte att filmmanuset var så uselt att han vägrade se filmen). Boken börjar 1996, men började skrivas 1981...jag vill inte att vi ska ha nått till bokens 1996 om 15 år. Då är Rick Falkvinges framtidsvision trevligare, även om jag tyckte den lät allt för euroforisk.

Idag är det valdag, nästa natt är det valvaka, som jag som sagt tänker följa via PPs egna webbchatt där det är valvaka för alla oss som inte kan ta oss till lokalerna (skriv /join #valvaka för att hamna i rätt kanal om ni vill göra mig sällskap).

Remember, remember the 7th of june...

Jag vet, rimmar dåligt, men låt oss ändå göra det här till en dag att minnas, en dag då vi bröt med gammalt, med dåliga vanor och med konstiga förbud. Låt 7 juni bli dagen då allt vänder.

Remember, remember the 7th of june...

Ingen fara, Internet glömmer aldrig. Internet glömmer aldrig vad gammelpolitikerna gjort mot det. Remember, remember att gå och rösta nu alla ni som inte gjort det än! Rösta mot övervakningen! Rösta Pirat!

/Elin

Om idag är gul och blå, låt imorgon bli lila!

Så, jag är inte så datateknisk av mig och lyckas inte ändra i lay outens HTML-kod så att hela baneren syns, men om ni vill se hela kan ni klicka er till Sagor från Livbåten, där jag hittat koden från första början. Vill ni inte se hela baneren borde ni gå in ändå och rösta på det 10 bästa (roligaste) anledningarna till att rösta Pirat i morgon!

På grund av mina ekonomiska bekymmer igår pratade jag en hel del med mina föräldar över Skype (varför har någon överhuvudtaget telefon längre? When come to think about it...varför stämmer inte hela världens telefontillverkare Skype?), och fick höra att någon hade kommenterat att de inte tyckte att Piratpartiet syntes nu inför valet. Svaret som mina föräldrar då gett (vågar inte längre säga om det var mamma eller pappa) var att Piratpartiet syntes där deras väljare fanns: på internet. Det vet partiet om och därför uppmanas det till kampanj där, i kombination med bristande resurser. Ett mycket klokt svar i kombination med att Piratpartiet inte blir inbjudna till de offentliga debatterna.

Men det är på internet piraterna finns, det är på internet kampanjerna drivs, det är på internet som informationen utbyts, det är på internet man får veta allt först...

Det är på internet Piratpartiet syns och det är för internet och den personliga intigritetens skull som Piratpartiet behövs! Må hända är det en generationsfråga och må hända kommer min generation vara den första och sista som lever på internet, men vore det inte bättre om vi bygger något nytt och än mer fantastiskt på internets axlar snarare än överger det och blir flyktningar eftersom regeringarna runt om i världen har startat krig på internet?

I övermorgon, japansk tid, ska jag kasta mig in i en ny upplevelse här på internet, jag ska vara med på en valvaka över IRC, även om jag har dugga kl 10:30 sedan.

Kan jag från Japan så kan ni i Sverige!

Rösta i EU-valet. EU-politik är också politik. Jag röstar Pirat.

/Elin

Vad händer efter 7 juni?

Jag vet inte hur det känns hemma i Sverige, men här från andra sidan jordklotet ökar förväntningar, irritationer och frustrationer ju närmare valdagen vi kommer. Jag håller mig så uppdaterad jag kan och orkar (åter igen börjar det falla för mycket information över mig) och har till och med äntligen börjat läsa lite andra källor än de från bloggande pirater. Det känns som om det kan ge en lite större helheltsbild, något som allt för många verkar sakna inför det här valet.

Jag blir ledsen över smutskastningen som sker inom valrörelserna, tjuvknep och baktal. Från alla håll, vare sig det är privatpersoner eller hela partier som ställer sig bakom. I min naivitet (och Gud ska veta att jag har mycket av den varan) trodde jag att Sverige var förskonat från den typen av valkampanjer. I min naivitet tror jag väldigt mycket bra som Sverige som inte allt visar sig vara sant och jag blir lika besviken varje gång jag måste bli "mer vuxen" och inse att det är samma skit där som på många andra ställen.

Så vad händer efter valdagen? Helt ärligt så vet jag inte. Det känns som om allt skulle ta slut, antingen så vinner vi och får ett, kanske två mandat i EU eller så förlorar vi och då kommer de etablerade partierna att gnugga det i ansiktet på oss en stund medan vi slickar våra sår och börjar skrika högre igen.

Om vi vinner, om vi tar mandat, vad gör vi sen? Vad händer sen? För mig känns valdagen som en stundande julafton eller kanske studentdagen, en dag till vilken alla förväntningar byggs upp, så mycket som ska ordnas och fixas för att sedan nå sitt klimax under en ynka liten dag...och efter det finns tystnad (eller juldagen och studentbalen). Det tar en stund att landa, att hämta nya krafter igen. Att omvärdera situationen utifrån nya förutsättningar och sedan starta om...det är ett helt år till nästa julafton (och om man är flitig, bara 3-5 år till nästa examensdag).

Kommer bloggarna tystnad när det inte finns mer att direkt rapportera om? När det inte finns något så konkret att slåss för? Eller kommer det att fortsätta i takt med att nya versioner och kompromisser av dåliga lagar drivs igenom om och om igen? Hur många pirater kommer gå tillbaka till sina respektive partier inför kommande riksdagsval?

Idag ska jag köpa lila kläder på UniQlo att ha på söndag...inte för att någon ser det, inte för att någon i Japan bryr sig. Ingen utom lilla, naiva Jag som hoppas och tror på ett bättre Sverige, ett Sverige med röda stugor med vita knutar. Ett Sverige där vi faktiskt är så mjäkiga och politiskt korrekta att vi inte ens kan fira vår nationaldag utan att fundera på om vi uppfattas som nationalistiska och rasistiska, men samtidigt är starka nog att stå emot påtryckningar från omvärlden.

Ingen utom lilla naiva Jag.

/Elin

Därför EU, en japan berättar

Det uppmanas till röstskolk av EU-motståndare och jag läste för ett tag sedan (två veckor kanske, så jag kan inte hitta bloggen igen) en blogg av en kille som inte hade tänkt rösta i EU-valet eftersom Sverige bara har 2,4% av mandaten (18 st om man räknar i hela människor). Hans argument att han inte ville lämna över makten till Tyskland, Storbritannien, Italien och Frankrike som har flest mandat.

Jag tror att vi kommer vara kvar i EU fram till den dagen det rasar samman som Romarriket, visst, det är aldrig fel att kämpa emot om det nu är det man tycker, men att inte rösta känns inte som rätt väg. Om vi bara har 18 mandat av de 736 som finns...är det inte ännu viktigare då att det är rätt personer med rätt åsikter som sitter på dessa 18 platser? För ett val med lågt valdeltagande kommer inte få Sverige ur unionen.

När jag var lite (1995 när vi gick med i EU) var jag emot EU. Som jag var emot EU! Jag visste ingenting om någonting men jag var emot! Mina föräldrar var inte jätteengagerade (som jag märkte i alla fall) och mormor hade bara klistermärken som sa "JA! till Europa" så det var inget kul. Idag är min mer upplysta åsikt att det bästa måste göras av situationen, för jag tror som sagt inte att vi har möjlighet att lämna unionen, eller om det ens vore det bästa för oss i dagsläget (varför har NATO övningar i Norr- och Västerbotten förresten?). Att bara gnälla hjälper ingen och irriterar bara alla runt omkring, då tycker jag faktiskt det är bättre att göra som Junilistan eller Folkrörelsen Nej till EU.

Idag, på en annars mycket tråkig lektion, fick jag ett till argument för EU-medlemskap (mer än att gilla läget alltså), nämligen att världen ser oss som EU. Världen bryr sig väldigt lite om Sverige faktiskt, hur gärna vi kanske vill tro annat (ingen vet vem Astrid Lindgren är, jag är ledsen) och när man i Japan pratar om ekonomi pratar man om tre aktörer: Japan (så klart), USA och EU. Länder utanför EU finns inte i Europa när det kommer till modeller och tänk, nästan så att länder utanför EMU inte ens räknas.

I (östra) Asien funderas det på en liknande union för att på riktigt kunna konkurrera med EU och USA, men inte minst bristen på demokrati i Kina sätter käppar i hjulen för dem (att prata om ett samarbete med Nordkorea var tydligen för tabubelagt för att ens dra upp). Intressant var också att vår lärare sa att det skulle vara svårt för Japan, Kina och Korea att samarbeta eftersom de har krigat mot varandra under 1900-talet. Vi var fem européer som tittade på varandra och log då...och två amerikaner som skrattade högt och sa att det var ett bevis på att EU (inte Europa) var mer utvecklat än Östasinen...det föll inte i god jord.

Så, slutsatts mayhapps?

I världen är Europa på väg att förlora sin existens, "Europa" håller på att bli synonymt med "EU" på samma sätt som "Amerika" mer eller mindre är synonymt med "USA". Det kan verka obetydligt, men är det något jag har lärt mig under det här året så är det ordens kraft och betydelse. Vi vill inte vara utanför "Europa".

Eftersom vi då är med i EU, varför inte rösta och göra det bästa av läget? Kommer fel människor till Bryssel blir det kanske ännu värre.

/Elin

Den kinesiska modellen

I morgon är det 20-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg. För mig och många andra som är född i slutet på 80-talet är hela massakern reducerad till den här bilden:

En ensam man mot fyra stridsvagnar och få vet vem han var eller vad som hände med honom. Den kinesiska regeringen säger inget och det skulle inte förvåna mig om de inte längre vet vad som hände med honom efter att han togs därifrån av säkerhetsvakter. Jag har ingen aning om varför studenterna protesterade på Himmelska fridens torg i juni 1989.

En kvalificerad gissning (och lite tittande på Wikipedia såklart) berättar att studenterna demonstrerade för ökad demokrati, minskad korruption och erkännande av sin egna oberoende studentrörelse. Låter som bra protestgrunder tycker jag! För att fira deras kamp och för att hedra alla som blev dödade så stänger Kina ner ett stort antal internetsidor. Allt för nationens säkerhet kan tänkas, vore ju tragiskt om något liknande skulle hända igen.

Västvärlden upprörs! Odemokratiskt, det är vad det är!

Ändå skickar musikbranschen ut hotbrev till internetleverantörer som säger att de ska ta till med hårdhandskarna om inte internetleverantörerna stänger av vissa sidor (som torrent siter och andra platser där man kan ladda hem upphovsrättskyddat material).

Börjar vi inte klyva hårstrån nu? Hur ska vi kunna bestämma vilka sidor som är okej att blockera och vilka som inte är okej att blockera? Är det mer demokratiskt om ett kommersiellt bolag, med hjälp av påtryckningar, får leverantörer att sluta leverera vissa tjänster än ifall en regering (demokratiskt tillsatt eller ej!)?

Jag tror inget europeiskt lands regering sitter och filar på hur de ska kunna bli mer lika Kina, men man ska inte kasta sten i glashus, även om det kanske bara rör sig om smågrus än så länge. Snart kommer någon råka få med en större sten och då trillar hela huset ner över oss och vi blir spetsade av glasbitar!

/Elin

Några läsvärda länkar bara

Jag kan inte säga att jag har så mycket annat att göra, men idag är jag trött och det är för många bloggar att plöja igenom och jag börjar samtidigt att fundera på när jag läste en tidning som inte var länkad från en blogg senast.

Dock tänkte jag dela med mig av dessa två länkar eftersom det var trevlig läsning. Den första handlar om upphovsrätt och patent sett ur en uppfinnares ögon och den andra är finska YLE som berättar (på svenska) om att även Finland nu har ett Piratparti. Grattis och välkomna!

I dagarna har också Advace Patrol släppt en skiva enbart via TPB, vilket tydligen är andra gången de gör det och en idé jag tycker är hemskt kul...framförallt eftersom deras skivbolag gjort dem till målsägare i TPB-rättegången. Läs mer och klicka vidare härifrån...eller bara ta den här artikelln från DN.se.

Glöm inte heller bort att Sharing is Caring och att det är blodbrist i Sverige just nu.

/Elin